Demenssjukdomar

Hjärnan

Tidigare i veckan skrev jag lite allmänt om vad demenssjukdom är för något och med lite statistik. Jag har också skrivit om ”Är det normalt att glömma”. Nu tänkte jag fortsätta att beskriva om de vanligaste demenssjukdomarna. Man kan skriva mycket om varje demenssjukdom. Syftet med det här inlägget är att du ska kunna se att det finns en viss skillnad på de olika typerna av demenssjukdom och att de yttrar sig på ganska olika sätt.

Det finns mer än 100 kända typer av demens. Man brukar tala om tre huvudgrupper:

Grupp 1: Primärdegenerativa sjukdomar

Orsakar demens genom att hjärnceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Typiskt för dessa sjukdomar är att de kommer smygande. Tillståndet försämras gradvis i takt med att hjärnskadan sprider sig.

Alzheimers sjukdom (hjäss- och tinningloberna skadas)

Alzheimers sjukdom är den vanligaste diagnosen följt av vaskulär demens. Abnorma strukturer som kallas ”plack” byggs upp i hjärnan. Placken stör nervcellernas arbete och hur de kommunicerar med varandra och orsakar också att nervcellerna dör till sist. Det finns också en brist på några viktiga signalsubstanser i hjärnan hos en person med Alzheimers sjukdom. Detta leder till att nervcellerna ”pratar dåligt” med varandra och signalerna inte reser runt i hjärnan så bra som de borde.

Tidigare förändringar

Alzheimers sjukdom börjar vanligtvis med att personens närminne påverkas. De kan glömma det man nyss gjort eller pratat om och de kan också få svårare att använda nya apparater. Personen kan också ha svårt att hitta och förlägga saker.

  • problem med språk, till exempel att hitta rätt ord, benämna saker
  • känna sig förvirrad eller ha svårt att följa med i samtal
  • problem med att se föremål i tre dimensioner
  • ha svårt med vardagliga aktiviteter – till exempel kan bli svårt att betala för varor i affären
  • blir mer tillbakadragna eller upplever humörsvängningar.

Frontallobsdemens

Vid frontallobsdemens förekommer förlust av nervceller och vitsubstansförändringar främst i frontalloben, men kan även förekomma i tinningloben Sjukdomen är till stor del ärftlig och brukar debutera förhållandevis tidigt i livet.  Medeldebutåldern ligger oftast mellan 50–60 år. Det finns tre olika typer av frontallobsdemens, Frontallobsdegeneration av icke – Alzheimertyp (vanligast), FTD med motorneuronsjukdom (50% av patienterna med ALS drabbas av kognitiv svikt). och primär progressiv afasi (De tidiga och dominerande symtomen är en progressiv förändring i språklig funktion, medan beteendesymtomen debuterar senare).

Frontallobsdegeneration av icke – Alzheimertyp är den vanligaste formen. Det är ofta en smygande sjukdomsutveckling vilket gör det svårt att uppfatta sjukdomsyttringarna och misstänka demenssjukdom. Minnet är välbevarat ganska länge och personen får oftast alla rätt vid ett MMSE test. Anhöriga kan märka att personligheten börjar förändras, språket utarmas och att omdömet brister. Den drabbade blir rastlös, självupptagen och känslomässigt avtrubbad. Personen får också någon typ av hämningslöshet vilket kan visa sig i plötsliga vredesutbrott, överkonsumtion av alkohol, sexuellt utåtagerande, börjar stjäla saker, förändrat matbeteende osv.  Tidigare har dessa sjukdomar ofta förväxlats med tidiga former av Alzheimers sjukdom. 

Lewy Body demens (skadan finns i hjärnans vita substans)

Lewy Body demens säger man är en underdiagnostiserad form av demens. Den har fått sitt namn från små klumpar av protein som utvecklas inne i nervcellen, kallad Lewy-kroppar, som stör hjärnans funktion. De minskar nivåerna av signalsubstanser och får nervceller att dö. Något som är viktigt att tänka på är att personer som får Lewy-Body demens är mycket känsliga för läkemedel. Olika typer av lugnande mediciner kan leda till alvarliga konsekvenser och t.o.m. att personen kan avlida.

Tidiga förändringar

I de tidiga stadierna av Lewy Body Demens har personen oftast välbevarat minne, men får perioder en enorm trötthet, ha svårt att planera framåt, resonera och lösa problem. Dessa symtom varierar vanligtvis mycket från en dag till dag (är fluktuerande). Oftast är inte minnet påverkat i början, utan minnesproblemen kommer senare.

  • svårt att bedöma avstånd
  • problem med att se föremål i tre dimensioner
  • se saker som inte riktigt finns där (synhallucinationer).
  • Störd sömn (ofta mardrömmar).
  • långsamma och stela rörelser
  • problem med balansen
  • skakning i armar och/eller ben.

Grupp 2 Vaskulära sjukdomar

Vaskulär demens är resultatet av problem med blodtillförseln till hjärnan – ordet ”vaskulär” avser blodkärl. Nervceller behöver syre och näringsämnen från blodet för att överleva. Utan tillräckligt med blod kommer dessa nervceller att dö.

Det finns flera typer av vaskulär demens. En orsakas av stroke (kallas strokerelaterad demens). En annan orsakas av dålig blodtillförsel till djupa delar av hjärnan (kallas subkortikal vaskulär demens eller vitsubstanssjuka). Stroke inträffar när en propp blockerar blodtillförseln till en del av hjärnan. Det kan bero på en stor propp eller flera mindre proppar.  Det kan även bero på hjärnblödning att ett blodkärl brister i hjärnan.

Vitsubstanssjuka – när det är dåligt blodflöde till de djupa delarna av hjärnan – beror ofta på att de små artärerna som försörjer hjärnan påverkas.

Generella symptom

  • Problem med minnet
  • Mental långsamhet – Hjärnan arbetar sakta; om någon t ex ställer en enkel, vardaglig fråga dröjer det länge innan den sjuke svarar.
  • Långsamma rörelser
  • Nedsatt förmåga att tolka känsel- och synintryck
  • Svårt att hitta ord – blir mer och mer tyst
  • Nedstämdhet – sk. Endogen depression, är direkt orsakad av hjärnskadan
  • Sämre omdöme, svårigheter att koncentrera sig och ibland aggressivitet
  • Balanssvårigheter
  • Gångrubbningar. Gången är ofta karaktäristisk, antingen trippande eller långsamt hasande.

Blanddemens

Vissa personer har mer än en typ av demens. Detta kallas blanddemens. Den vanligaste kombinationen är Alzheimers sjukdom med vaskulär demens. Den näst vanligaste är en kombination av Alzheimers sjukdom och Lewy Bode Demens. Om du har blanddemens, kommer du sannolikt att uppleva en kombination av symtom på de två typerna av demens.

Grupp 3. Sekundära sjukdomar

Sjukdomar och skador som kan men inte behöver leda till demens. Totalt handlar det om ett sjuttiotal sjukdomar och skador. Ex. på tillstånd som kan leda till demens om det inte upptäcks i tid: Brist på B-vitamin eller sköldkörtelhormon, könssjukdomar som syfilis och HIV, alkoholmissbruk, långvarig exponering för vissa lösningsmedel.

Vad tycker du om inlägget? Har du några funderingar eller kommentarer om innehållet?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: