När och hur ska man beröra en person med demens av Naomi Feil
I dag har jag och Anna-Karin Bergsten förberett utbildning i Validationsmetoden som kommer ske under februari månad i Örebro. Det här året har börjat med mycket utbildning och handledning. På jobbet planerar vi också för vårens anhörigcirkel. Allt det här tycker jag är både viktiga och roliga arbetsuppgifter.
Ikväll kom den här artikeln upp i flödet på Facebook. Den handlar om hur man använder beröring i Validationsmetoden. Följ länken och läs artikeln på engelska eller läs översättningen här. I den engelska artikeln finns bilder som tydliggör de olika beröringarna.
Fallbeskrivning 1 – Malorienterad
Det icke verbala beteendet/ kroppsspråket: Jessie H. sitter upprätt i sin rullstol. Hennes ljusblå ögon följer alla som går i närheten. Hennes ansiktsmuskler är spända. Hennes läppar ihop pressade. Hon har två djupa veck mellan sina vita ögonbryn. Hon hytter med fingrarna och anklagar vårdpersonalen.
”Du stal mina spetsunderkläder!”, säger hon med hög och klar röst.
Jessie är ”Malorienterad” i den första resolutionsfasen.
Förklaring inom Validationsmetoden: Spetsunderkläderna är en symbol för hennes förlorade ungdom. Jessie kan inte acceptera de oundvikliga förlusterna som följer med åldrandet. Minnet blir sämre och hon har glömt att hon vikt spetsunderkläderna noggrant 0ch gömt dem i den nedersta lådan.
När och hur ska man beröra Jessie?
Rör henne inte! Mycket gamla personer, som är ”Malorienterade”, vill oftast inte ha närhet. De har alltid kontrollerat sina känslor. Malorienterade personer tolkar ofta beröring som något nedlåtande. När Jessie fått förtroende för dig, kan du ta henne i handen med ett fast handslag.
Fallbeskrivning 2 – Tidsförvirrad
Joanne är orolig: ”Jag letar efter min mamma. Har du sett henne? Hon behöver mig, nu!”, säger hon med skarp rädd röst. Hon talar tydligt, men ibland lite förvirrat.
Det icke verbala beteendet/ kroppsspråket:
Joannes rörelser är indirekta. Hon rör sig fram och tillbaka, lite sökande. Hennes ansiktsmuskler och fingrar är avslappnade. Hennes mun är öppen när hon gråter. Joanne är i fas två, ”Tidsförvirrad”.
Förklaring inom Validationsmetoden: Hon kan inte klockan längre. Hon blandar ihop nutid och dåtid. Hon kan inte längre skilja på sekunder och minuter, dagar eller år. Hon blir en tidsresenär i sitt eget liv. Hon använder sitt inre öga, för att se personer från det förflutna. Joanne var på semester i Florida när hennes mamma dog. Hon återvände till begravningen. Joanne berättade aldrig för sin mamma att hon älskade henne. Nu när hon är gammal och dement, kämpar hon för att ändra det förflutna. Hon ser sin mamma med sitt inre öga och försöker prata med henne.
När och hur ska man beröra Joanne? Moderlig beröring: När du har etablerat en tillitsfull relation, berör henne försiktigt där hennes mamma rörde henne som spädbarn. I västerländska kulturer är en mjuk cirkulerande beröring, med handflatorna, på övre kindbenen, det stället där mamman först berörde barnet. Varje cell kommer ihåg mammans beröring. Det registreras permanent i kroppsminnet. Med denna beröring blir Validationsarbetaren ofta en ersättare för mamman. Joanne kan nu uttrycka sina innestängda känslor, och med tiden frigörs hennes ångest.
Obs! Validationsarbetaren vet att i österländska kulturer kan beröringen vara annorlunda.
Fallbeskrivning 3 – upprepade rörelser .
Det icke verbala beteendet/ kroppsspråket
John rör sin hand fram och tillbaka som att han sågar. Hans muskler är avslappnade, hans läppar öppnar och stänger sig när han sjunger med välbehag. Han rör sig fram och tillbaka i sin rullstol. Han talar inte, men upprepar, ”Bum, bum, deedle bum bum”, om och om igen. Hans röst är låg och melodisk. Han andas ansträngt. John är i fas tre, ”Upprepade rörelser”.
Förklaring inom Validationsmetoden:
Han har stora kognitiva förluster. Han har förlorat sitt språk under en sju-årsperiod. Han minns låtar från sin barndom och kommunicerar med handrörelser och repetitiva ljud. John var skogshuggare. Han återställer sin identitet. Han ser den enorma eken han fällde i sin ungdom, med sitt inre öga.
När och hur ska man beröra John?
Spegla Johns rörelser, hans ansiktsuttryck och röstläge. När du har etablerat kontakt och ögonkontakt, rör honom försiktigt på axeln när han sågar med hjälp av en vänskaplig beröring. Håll kvar beröringen för att visa att du deltar/är närvarande. När hans sågande rörelser saktar in och andningen lugnar sig, kan du ta bort dina händer. Beröringen hjälper John att återställa sin identitet. Det ger glädje med den här typen av nära kontakt.
Fallbeskrivning 4 – Vegeterande
Det icke verbala beteendet/ kroppsspråket
Mary ligger orörlig i sängen, ibland rör sig hennes mun med en sugande rörelse. Hon har varit mer eller mindre sängliggande i minst 6 månader och har inte talat på minst 2 år. Hon behöver hjälp med all daglig aktivitet som hygien, matas osv.
Förklaring inom Validationsmetoden:
Mary är i sista fasen, ”Vegeterande”, och det är ofta omöjligt att veta vad hon tänker och känner. Från hennes livshistoria vet vi att hon var gift, hade 4 barn och hjälpte sin, som bodde med dem
När och hur ska man beröra Mary?
Mary öppnar ofta sina ögon och låter när man använder en moderlig beröring. Närma dig henne försiktigt och långsamt och säg hej när du kommer nära. När du känner att du är tillräckligt nära så att Mary känner din närvaro, använder du den moderliga beröringen och kanske sjunger en sång som hennes mamma kanske sjöng för länge sedan. Kombinerad beröring och en lämplig sång fungerar oftast väldigt bra.
Läs gärna tidigare inlägg om beröring