Det finns många sätt att beskriva hur de kognitiva nedsättningarna påverkar personen som får det. Jag tycker det är viktigt att ha förståelse för hur nedsättningarna påverkar personen, för att vi ska kunna arbeta personcentrerat. Av den anledningen brukar jag alltid ta upp detta när jag föreläser/utbildar. Då tar jag oftast upp det utifrån fysiska och sociala förluster. Jag fick inspiration till att skriva om detta på ett annat sätt när jag såg en bild på nätet. Där utgick man från att en person som har Alzheimers får 5 symtom som börjar på A. De symtomen är Afasi. Anomi, Apraxi, Agnosi och Amnesi. Jag kommer skriva om de här symtomen i 3 delar. I del 1 skrev jag om Afasi och Anomi. Nu i del 2 berättar jag om vad Apraxi är.
Apraxi
Apraxi innebär att inte längre komma ihåg hur man utför tidigare inlärda aktiviteter och praktiska sysslor. Stina har både viljan att utföra dessa saker och den fysiska förmågan finns… men hon får bara inte rätt impulser från hjärnan på ett koordinerat sätt för att få det att hända. Apraxi orsakas av skador på hjärnan som påverkar den motoriska planeringen av rörelser. Det förekommer bland annat vid demenssjukdom och efter stroke. Apraxi delas ofta in i tre huvudtyper, men det går jag inte in på här.
Symtom på Apraxi kan vara att personen:
- kan känna knapparna i blusen och har styrka i handen (problemet beror inte på brist på känslan eller styrkan i fingrarna) men kan inte röra fingrarna på ett sådant sätt att hon faktiskt kan knäppa blusen
- undertröjan hamnar utanpå skjortan
- använder tandborsten till att borsta håret med
- inte längre kan hantera kniv och gaffel, så hon behöver stöd vid måltiderna.
Apraxi är ett vanligt symptom som kommer succesivt när personen har demenssjukdom. Inom Validationsmetoden skulle vi säga att det börjar när personen är i fas 2, dvs har en medelsvår demens. Det är dock viktigt att komma ihåg att ju mer Stina får göra det hon kan, desto längre kan hon upprätthålla sina förmågor. Därför är det viktigt för både anhöriga och vårdpersonal att inte ”ta över” utan att i stället stödja Stina att utföra sysslorna så självständigt som möjligt.
I senare stadier kan även motoriska färdigheter som Stina lärde sig i barndomen påverkas, t.ex. gångförmågan och att man inte längre veta hur man ska göra med maten i munnen eller får svårt att svälja (oral apraxi).
Strategier för att stödja en person med apraxi
- Ta inte över – Låt Stina få göra det hon kan så länge det fungerar
- Stressa inte Stina, utan låt henne få den tid hon behöver
- Vid påklädning kan man till exempel lägga fram ett plagg i taget och låta henne ta den tid det tar för att klä på sig.
- Agera förebild tex genom att äta tillsammans. Då blir man en förebild över hur man äter och hur man ”beter sig” vid matbordet.
- visa hur hon ska göra eller led hennes händer in i rörelsen (starta rörelsen) t.ex. att hjälpa handen med skeden till munnen när hon ska äta eller hårborsten till håret när hon ska borsta håret.
- Ha bara det som ska användas framme. När det serveras soppa ska du bara ta fram skeden (inte gaffeln och kniven, även om det ska användas senare). Ibland kan man inte ha dryck och mat framme samtidigt, utan man får ställa glaset med dryck vid sidan om. Göm saker som kan se ut som en tandkrämstub och som kan användas av misstag, till exempel salvor och tandproteslim
- Vid oral Apraxi är det viktigt att anpassa kosten; små bitar som inte fastnar i halsen och att inte servera tunnflytande dryck.
Jag hoppas att detta har gett dig en ökad förståelse för vilka symtom och problem som kan uppstå vid Apraxi och att du har fått lite tips om vad du kan göra. Det blir mycket lättare att stödja personen att vara så aktiv som möjligt om man har lite olika strategier för att hantera de saker som kan uppstå.