Demensvänligt samhälle

Maria Hedman Holmblad

Varför skriver jag om Demensvänligt samhälle?

En av anledningarna till att jag startat Marias kunskapskälla är att jag upplever att personer i allmänhet har dålig kunskap om demens och hur det kan påverka personerna. Demenssjukdomar är en viktig folkhälsofråga. Livslängden ökar och den äldre befolkningen ökar och därmed förväntas antalet personer med demenssjukdom öka snabbt. Ett demensvänligt samhälle handlar i grund och botten om respekt för individens rätt och integritet. Det handlar om rätten att leva självständigt och rätten att fatta sina egna beslut även om man behöver stöd. På sätt och vis är vårt moderna samhälle med ny teknik, ständig förändring, blinkande lampor och upptrissat tempo, det allra sämsta tänkbara när man har demenssjukdom. Därför är det ännu viktigare att tänka på perspektivet och försöka hitta alternativa lösningar. Personlig service i butiken och i kollektivtrafiken kan för en person med demens vara skillnaden mellan att kunna leva självständigt eller behöva ha hjälp.  En stressfri kassa till exempel, där man får ta sig den tid man behöver, kan avgöra om man klarar av att betala sina varor eller inte.  Hur påverkar miljön på din arbetsplats personer som har funktionsnedsättningar av olika slag? Vilken kunskap har polis, brandkår, personal i butiker, på bibliotek osv om demens och vilka svårigheter de kan ha. I det här inlägget berättar jag om vad ett demensvänligt samhälle är och olika projekt som bedrivits för att bli ett mer demensvänligt samhälle.

Bakgrunden till arbetet med ett demensvänligt samhälle

Allt fler personer med demens bor kvar i det egna hemmet och det behövs kunskap om hur man kan utveckla hälsofrämjande strategier för att leva väl med demens i samhället. Att leva med en kognitiv nedsättning som kan variera från dag till dag och som förändras och försvåras med tiden är givetvis särskilt svårt. Att plötsligt i en situation som man gjort tusen gånger tidigare i sitt liv, inte minns vad eller hur man ska göra, måste vara skrämmande. Det kan säkert också kännas kränkande. När omgivningen blir otålig, irriterad, skäller och inte försöker förstå, då blir det hela ännu värre. När Myndigheten För Delaktighet startade arbetet med att öka kunskapen om att leva med demens började man med att intervjua personer som lever med demenssjukdom. De frågade vad de uppfattar som jobbiga situationer, kopplade till sjukdomen.  Högst på den listan kom vardagssaker som att handla och åka kollektivtrafik.

Demensförbundet – Demensvän

Antalet personer med demens är ca. 160 000. Det är högst troligt att alla människor på något sätt kommer i kontakt med en person som har demens i bekantskapskretsen, ute i samhället eller på sin arbetsplats. Att ha förmåga att inse när en person lider av demens och hur du bäst bemöter denne betyder oerhört mycket. En Demensvän tar till sig kunskap om demens och som medmänniska visar förståelse, är lugn och har lite extra tålamod. Det handlar egentligen bara om att sträcka ut en hand när en person verkar ha problem och att visa hänsyn. Läs mer: Vad är en demensvän?

Demensvänlig butik

Att handla är viktigt för att kunna klara sig själv. För personer med demens är det ofta förknippat med oro och stress. Det kan vara svårt att hitta varor och stressigt vid kassan när bankkoder och kontanter ska hanteras. Hur vet du att en person behöver hjälp? Du kan vara uppmärksam på beteenden som kan betyda att personen behöver extra hjälp:

  • Stannar upp och blir stillastående
  • Ser vilsen och osäker ut
  • Har svårt att uttrycka vad de vill eller behöver
  • Plockar på sig mycket av samma vara
  • Lämnar fram hela plånboken vid betalning
  • Går ut med obetalda varor

Enkla tips:

  • Det bör finns personal som är synlig i butiken
  • Om någon verkar osäker eller vilsen, Fråga ”Behöver du hjälp med något?”
  • En person med demens har ofta svårt att hitta trots instruktion – Följ gärna med och visa var varorna finns
  • Om du ger instruktioner, tänk på att de ska vara korta
  • Säg en sak i taget så att personen hinner ta till sig vad du säger
  • Tala tydligt, men kom ihåg att du talar med en vuxen

För att hjälpa butiker att bli bättre anpassade till personer med demenssjukdom har Myndigheten För Delaktighet och Svenskt Demenscentrum tagit fram information och ett kunskapsstöd: Svenskt demenscentrum – demensvänlig butik och Tillgänglig dagligvaruhandel för personer med demens

Bild på bibliotek
Det är inte lätt att hitta i ett bibliotek

Demensvänligt bibliotek

”Möten med litteratur – ett läsfrämjande projekt gentemot hemma boende personer med demens och deras anhöriga” är ett biblioteksprojekt som vill göra böcker mer tillgängliga för personer med demens. Syftet med projektet är att inspirera och stödja bibliotek att ytterligare öppna upp sina verksamheter och bidra till ett demensvänligt samhälle. 9 bibliotek arbetade under 2015 med att

  • öka sin förståelse och kunskap om demenssjukdomar
  • skapa lokala nätverk
  • testa och genomföra olika aktiviteter för och med målgruppen

Under hösten 2015 hölls det aktiviteter runt om i landet via de deltagande biblioteken. Till exempel föreläsningar om demens, arkivfilmsvisningar, musik- och berättarstund, berättarkafé och träffar om digital teknik, bokcirkel med mera. Projektet är ett samarbete mellan Regionbibliotek Stockholm, Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum. Mer om Möten med litteratur

Demensvänligt museum

Under vinjetten Möten med minnen erbjuder många museer i landet visningar, särskilt anpassade för personer med demens och deras anhöriga. Syftet med ”Möten med minnen” är att ge stimulans genom samtal och diskussioner kring museernas samlingar. Positiva upplevelser på ett museum bidrar också till att öka livskvaliteten hos personer med demens.

Den 28 januari 2013 invigde H.M. Drottningen ”Möten med minnen”, ett projekt där museer runt om i Sverige får hjälp att skapa specialanpassade program med interaktiva visningar för personer med demens och deras anhöriga. Samtidigt invigdes projektet på Göteborgs konstmuseum, Bohusläns museum, Dalarnas museum, Jamtli, Falkenbergs museum och Murberget Länsmuseet Västernorrland samt i Malmö Konsthall. I dagsläget medverkar 83 museum i ”Möten med minnen”.

Polis och ordningsvakt

Som polis och ordningsvakt möter du personer med demens i olika situationer, ofta utan att du vet om det. Vilka tecken kan tyda på demenssjukdom? Hur bör du bemöta en person som har dåligt minne och svårt att uttrycka sig på grund av sjukdom? Svenskt demenscentrum har en webbutbildning och en skrift som vänder sig till poliser och ordningsvakter. De syftar till att öka de båda yrkesgruppernas förståelse och kunskap för att kunna bemöta personer med demens på ett bättre sätt . Kunskapsstöd: Polis och ordningsvakter

Kontakta gärna mig om ni vill ha hjälp med utbildning i demenssjukdom och bemötande!

Vad tycker du om inlägget? Har du några funderingar eller kommentarer om innehållet?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: