Att “ett gott skratt förlänger livet och är bästa medicinen” är en gammal sanning som i modern tid ligger till grund för humorterapin. Det bygger på att skrattet har en lång rad positiva effekter på såväl fysiska, psykiska som själsliga funktioner.
Skrattet är en fysisk reaktion hos alla människor, som kan uppnås när man bli kittlad, om man hör en rolig historia eller av ens egna tankar. Skratt frigör kroppens ”må bra” hormon (endorfiner), som minskar smärta och stress.
Människor från alla kulturer i världen skrattar, även om vissa skrattar mer än andra. Bebisar som är blinda och döva och aldrig har sett eller hört någon skratta, skrattar. Det känns ofta befriande att skratta, det skapar god sammanhållning och gör det lättare att bygga relationer.
Att arbeta inom vården av personer med demens, kan vara utmanande. Även för anhörigvårdare är det en utmaning, men oftast på ett annat sätt. Många anhörigvårdare berättar att det svåraste är att se att personen man levt med i så många år, blir så förändrad av sina kognitiva nedsättningar. Trots utmaningarna kan både du som hjälper en person med demens och personen som har demens, må bättre om du försöker få in lite mer humor och skratt i vardagen.
Var inte rädd för att skratta
Att leva med demens och att hjälpa en person som har demens kan vara utmanande för alla parter. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att alla har rätt att behålla sin glädje, positivitet och humor trots svårigheterna. I en studie som jag läst visar att personer med mild till måttlig demens som använder upplever mer livsglädje och livskvalitet med humor. Skratt gör att vissa situationer blir lite roligare och lättare att hantera. Ett dåligt närminne, förvirring och andra symtom på demens kan vara frö till något roligt att prata om. Det är okej att skratta tillsammans om personen med demens säger något ovanligt eller det händer något humoristiskt. Det är givetvis viktigt att personen med demens inte upplever att han eller hon görs till åtlöje eller känner sig hånad.
Skratt är hälsosamt
Effekten av skratt på människors hälsa är faktiskt ett eget forskningsområde som även kallas gelotologi. Inom forskning har man sett att skratt:
- Frigör endorfiner, vilket minskar muskelspänning. Detta kan ha positiv effekt på smärta, både mentalt och fysiskt.
- Ökar vår livsglädje och livskvalitet
- Skratt till följd av att titta på en komedi, ger positiv påverkan på vår kärlhälsa.
- Det minskar risken för stroke och hjärtsjukdom
- Minskar stress, depression, sorg, ångest och ilska. Man kan säga att det generellt balanserar känslor.
- Ökar gemenskapen mellan personer, även för dem som har en sämre kommunikationsförmåga.
Så det är viktigt för alla människor att använda sig av skrattets helande kraft när det är möjligt.
Skratt ger glädje
Skratt är givetvis bra även för personerna med demens. Det finns något som kallas för Skratterapi (Användning av humor och skratt som behandlingsform för att öka det känslomässiga välbefinnandet och underlätta ett förbättrat hälsotillstånd). Jag fick pröva det på en vidareutbildning för Europas Validationslärare. I Paris har man inkluderat Skratterapi i som ett komplement till Validationen på något demensboende. Det finns forskning på området som visar att Skratterapi mycket effektivt för att minska agitation hos personer med demens. Det finns också berättelser om att personer med demens som har dålig kommunikationsförmåga, kan börja skratta och uppvisa tecken på ökad livskvalitet av skratterapi.
Så det är så viktigt att främja skratt och glädje, även i vården av personer med demens.
Skrattet knyter oss närmare varandra
Ibland kan vård av en person med demens få oss att glömma att skratta och ha kul är mänskligt. Stress och spänningar kan byggas upp över tiden, och skrattet kännas långt borta. Men det är viktigt att du försöker hitta det som ger dig glädje och tillfälle att skratta. En del anhörigvårdare känner sig lite isolerade. Även om de känner ett stöd hos vänner och familj kan det vara viktigt att träffa andra anhörigvårdare, som är i en liknande situation. I en grupp med andra anhörigvårdare kan ni utbyta erfarenheter – både det sorgliga och det humoristiska. Anslut dig till demensföreningar, kommunens anhörigcirklar eller om det finns andra former av anhöriggrupper. Det är viktigt att hitta personer som är i en liknande situation. Genom att skratta och prata tillsammans kan dessa sammankomster minska stress och du kanske får nya vänner.