Frontallobsdemens

Beteendevarianten av FTD är den vanligaste formen. Det är ofta en smygande sjukdomsutveckling vilket gör det svårt att uppfatta sjukdomsyttringarna och misstänka demenssjukdom. Det är vanligt att personen saknar sjukdomsinsikt och förnekar sin sjukdom. Minnet är välbevarat ganska länge och personen får oftast alla rätt vid ett MMSE test.

Anhöriga kan märka att personligheten börjar förändras, språket utarmas och att omdömet brister. Den drabbade blir rastlös, självupptagen och känslomässigt avtrubbad. Personen får också någon typ av hämningslöshet vilket kan visa sig i plötsliga vredesutbrott, överkonsumtion av alkohol, sexuellt utåtagerande, börjar stjäla saker, förändrat matbeteende osv.
Eftersom symtom påminner om psykiatriska tillstånd och minnet är välbevarat, händer det att patienter feldiagnosticeras, eller inte får någon diagnos alls. Personen uppfattas istället som ”lite svår” eller ”lite konstig”. 

Symtom

• Smygande och långsam personlighetsförändring
• Tidig förlust av sociala relationer
• Försämrad kontroll av personligt uppträdande
• Emotionell avtrubbning
• Kan inte planera aktiviteter, vilket leder till initiativlöshet
• Ingen insikt
• Försämrad personlig hygien
• Bristande flexibilitet
• Användarbeteende – ser man en sak så tar man den och använder den
• Stel mimik
• Ospontant och stereotypt tal (samma ord och meningar upprepas) och den sjuke kan till slut
  bli helt stum.
• Försämrad tidsuppfattning

Hämningslöshet – Utåtagerande beteende

Aggressivt beteende
Det aggressiva beteendet kan utlösas på grund av frustration, men kan även framkallas utan tydlig orsak. Beteendet kan inkludera att skrika könsord, slåss, bitas, nypas, rivas och puttas.

Tvångsmässigt beteende
Det tvångsmässiga beteendet kan yttra sig i repetitiva ageranden. Exempel på detta kan vara att klappa händerna, riva sig själv, upprepa ord eller fraser. Det kan också vara att tvångsmässigt ta samma promenad varje dag, handla ohämmat, snatta i butiker, äta ohämmat eller bara äta en sorts mat. En man som fortfarande körde bil, körde tills bensinen tog slut.

Sexuellt beteende
Beteendet kan variera från ett ökat sexuellt intresse till att tappa intresset helt. Detta kan påverka relationen till partnern, men även leda till sociala problem om personen visar dessa symtom mer allmänt.

Brist på empati – emotionell avtrubbning

Detta kan yttra sig i att personen inte längre bryr sig om närstående eller  inte förstår nyanser i samtal. Personen kan ha svårt att uppfatta eller skilja på känslor som upprördhet, ilska, sorg och  glädje, vilket kan göra att personen uppfattas som okänslig. Personen som har FTD kan även ha störande, generande eller på annat sätt problematiskt beteende

Några tips för att underlätta vardagen

När en person har skador i frontalloben påverkar det bland annat förmågan att planera och vet inte hur en sak ska genomföras. Detta gör att Stina som har FLD blir initiativlös. Detta påverkar också om hon har en inboakd tid. Hon vet att hon ska till frissören, men vet inte hur hon ska ta sig dit i tid. Detta kan göra att hon blir orolig. 

Stina behöver också ha rutiner. Hon kan fortfarande klockan. Brukar hon äta frukost klockan 08.00, så blir hon orolig om hon inte fått frukost när klockan är 08.05. Det bästa är oftast att ha samma rutiner varje dag, för att Stina ska känna att hon har kontroll. När Stina känner att hon inte har kontroll kan hon fråga 15 gånger när det blir lunch. Hon har inte glömt svaret, utan brist på kontroll triggar ett tvångsmässigt beteende. Av den anledningen har många avdelningar som är anpassade för personer med FLD ett dagsschema uppsatt och det ser likadant ut varje dag. Då kan man visa personen schemat och detta brukar vara lugnande. 

En del personer har svårt för förmycket stimulans. Detta gör att de även har svårt att fungera i större grupper som t.ex. en gruppaktivitet. Om det finns mycket saker att plocka med kan det stimulera ett sk användarbeteende. 

Primär Progressiv Afasi (PPA)

Primär Progressiv Afasi (PPA) är den variant av Frontallobsdemens som främst som orsakas av skador på delar av hjärnan som styr tal och språk. Personen som drabbas av sjukdomen upplever en gradvis förlust i sin förmåga att tala, skriva, läsa och/eller förstå vad andra säger. 

Det finns tre undergrupper av PPA, var och en definierad av de språkkunskaper som påverkas mest:

• Progressiv ickeflytande/agrammatisk afasi. Personer med denna undergrupp har svårt att tala – har svårt att planera hur “talmuskler” ska bilda ord – men känner fortfarande till betydelsen av ord.  Flera vanliga misstag görs när man talar, inklusive att blanda ihop ordföljden i en mening, utelämna små grammatiska ord (till exempel till, från eller till), eller använda felaktiga ordändelser Ett exempel kan vara: “Idag. . . gå middag. . .ah. . .broder,” istället för, ”Idag ska jag gå och äta middag med min bror.” Det blir mycket frustrerande för personen, att veta vad man vill säga men orden blir ofullständiga eller talet blir hackigt.
• Semantisk demens innebär att personen har svårt att tolka språk, både talat och skriftligt En person med denna typ av PPA kan tala flytande, men det personen säger blir inte meningsfullt, och de kan ha svårt att förstå vad andra säger. Ett exempel: personen kan inte komma ihåg betydelsen av ord som inte används ofta och kan fråga sig “vad är ett flygplan?” Det är vanligt att personen glömmer bort namnet på personer och saker och istället säger ”den” eller ”saken”
• Logopen afasi (även kallad progressiv flytande afasi). personen har svårt att hitta rätt ord när de talar, men de vet oftast fortfarande vad orden betyder och uttalar ord fonetiskt felaktigt (exempelvis ”telekon” istället för ”telefon”).

Att diagnostisera primär progressiv afasi (PPA)

En diagnos av primär progressiv afasi ställs om följande tre kriterier är uppfyllda:

• Den huvudsakliga symtomet är problem med språket
• Språkproblemen orsakar svårigheter i det dagliga livet
• Språkproblem är det första symtomet och den enda funktionsnedsättningen i början av sjukdomen

Man måste också utesluta andra orsaker till  språkproblemen t.ex. stroke, tumörer eller andra medicinska eller psykiatriska störningar. Personen ska inte heller ha förändringar i beteende, dåligt minne eller ha förändrad tankeförmåga i början av sjukdomen

Med Datortomografi eller Magnetröntgen Hjärnavbildningsskanningar kan man identifiera områden i hjärnan som är skadade och utesluta t.ex. hjärntumör. 

Några tips för att underlätta vardagen

• En logoped kan hjälpa patienter med PPA i ett tidigt skede att lära sig nya kommunikationsstrategier. Några exempel kan vara att använda  kort med ord (t.ex.  JA/NEJ eller andra enkla svar), bilder eller teckningar. 
• Undvika distraherande ljud (som radio och TV) för att underlätta uppmärksamheten.
• Var medveten om att det kan ta tid för personen att processa informationen innan hen kan svara. Säg en mening i taget och stressa inte fram ett svar.
• Enkla uppmaningar kan ibland förstärkas med rörelser, exempelvis genom att stå framför personen vid tandborstning och själv spegla rörelserna som personen uppmanas utföra.
• Om personen visar svårigheter att förstå vad som sägs kan det underlätta om man förenklar orden eller omformulerar sig, istället för att repetera samma ord.

Här kan du få veta mer:

Att leva med FTD – SweFTDi (frontallobsdemens.se)

En film om en kvinna med PPA