I mitt arbete som demenssjuksköterska samarbetar jag med läkarna när det gäller minnesutredningar. Jag gör även en del uppföljningar efter diagnos och ger även ett visst stöd till personen och dennes anhöriga. I det här inlägget berättar jag om hur en minnesutredning går till och när man väljer att göra en utvidgad utredning
När ska man göra en minnesutredning?
Det är viktigt att söka vård och genomgå en minnesutredning om du upplever att ditt minne inte fungerar lika bra som tidigare. Symtom som du ska vara uppmärksam på är t.ex. svårare att göra saker som du kunnat göra tidigare, att lära sig hantera en ny spis, telefon eller liknande, svårt med planering, att komma ihåg inbokade tider, hålla ordning på dina saker.
Det kan finnas många olika orsaker till ett sämre minne och det är viktigt att ta reda på orsaken. Andra tillstånd kan ge liknande symptom: t.ex. utmattningssyndrom, depression, läkemedelsbiverkan och infektioner. Vid utredningen vägs alla uppgifter samman och ger den slutliga diagnosen. Om du tycker att du eller någon närstående har sämre minne som påverkar vardagen, kan du kontakta din vårdcentral för att göra en minnesutredning.
Basal minnesutredning
En minnesutredning består av flera olika undersökningar för att ta reda på om du har en demenssjukdom, eller om dina besvär beror på något annat. Det är bra om du har med dig någon närstående till besöken. Många är nervösa inför dessa besök och då är ni två personer som hör vad som sägs. Din närstående kommer också få frågor kring hur ditt minne har förändrats över tid och hur det påverkar dig i vardagen. Det är alltid lättare för en anhörig att märka det än det är för den som börjat få problem med minnet.
Arbetsgången ser olika ut på olika ställen. Jag gör ofta hembesök och träffar både personen som ska utredas och dennes närstående tillsammans. Under besöker ställer jag många frågor om din bakgrund, hur vardagen fungerar, vilka svårigheter som finns och hur det sociala livet är. Du kommer även få göra minnestester, där du får olika frågor utifrån ett frågeformulär.
Du kommer också att träffa en läkare som också ställer många frågor om dig och din bakgrund, din hälsa och dina mediciner. Läkaren gör även en kroppslig undersökning av ditt hjärta, nervsystem, andning med mera. Även en remiss för röntgen av hjärnan och blodprovstagning kommer skrivas.
I de flesta fall räcker en basal utredning för att tillräckligt noggrant fastställa om det finns en demenssjukdom och vilken sjukdom det rör sig om. En sammanfattning av vad som ingår i en basal utredning:
- Strukturerad sjukhistoria
- Intervju med anhöriga
- Fysiskt och psykiskt tillstånd
- Kognitiva test (Mini mental test tillsammans med klocktest)
- Neurologstatus inklusive bedömning av gångmönster
- Blodprovstagning för att utesluta bl.a. anemi, diabetes, njursvikt, elektrolytrubbning
- Datortomografi (Röntgen av hjärnan)
Utvidgad minnesutredning
Personer som är under 65 år, om man inte får klarhet i vilken sorts demenssjukdom personen har eller om det finns komplicerande faktorer kan personen remitteras till en specialistmottagning för en utvidgad utredning.
Vilka undersökningar du får genomgå i den utvidgade utredningen beror dels på vad som framkommit i den basala utredningen och dels på vad läkaren bedömer som nödvändigt i det enskilda fallet. I den utvidgade demensutredningen kan även delar som har ingått i den basala utredningen bli aktuella igen
Exempel på undersökningar som kan ingå:
- Samtal med psykolog eller kurator
- Neuropsykologiska tester som täcker flera områden
- Prov på ryggmärgsvätska (lumbalpunktion) för analys av infektionsparametrar samt biomarkörer
- Strukturell avbildning av hjärnan med magnetkamera
- Funktionell avbildning av hjärnan med SPECT (blodflödesmätning)
Vad händer när utredningen är klar?
Du får träffa läkaren för en avslutande diskussion när alla undersökningar och prover är klara. Då får du veta vad undersökningen visat. Det är bra att ha med en närstående även vid det här besöket. Vad som händer sedan beror på vad undersökningarna har visat.
Ibland går det inte riktigt säkert att säga vad dina besvär beror på. Då kan du behöva komma tillbaka och bli undersökt en gång till när det har gått en tid.
Att få en demenssjukdom
Att få besked om att du har en demenssjukdom kan kännas svårt. Det är viktigt att du får tid för att i lugn och ro få ställa frågor. Att ha en närstående med vid läkarbesöken ger en trygghet och är till hjälp när du ska minnas vad som sagts.
Ofta går det inte att säga hur sjukdomen kommer att utvecklas. Det är viktigt att behålla sociala kontakter, att vara så aktiv som möjligt och att vara i en trygg och välkänd miljö. Ibland (T.ex. vid Alzheimers sjukdom och Lewy Body Demens) kan läkaren sätta in symtomlindrande läkemedel. Dessa kan lindra demenssymptomen men inte stoppa sjukdomsförloppet.
Jag har skrivet mer om demens i ett tidigare blogginlägg. https://mariaskunskapskalla.com/om-demens-2/