fbpx

Sömnproblem är vanliga vid demens. De är också en vanlig källa till oro och trötthet för anhörigvårdare. När  personen med demens inte sover bra, påverkas också anhörigvårdarens sömn. När en person med demens inte får tillräckligt med sömn kan beteende och tankeförmågan hos personen med demens försämras. Detta är inte så konstigt. Alla personer blir påverkade av dålig sömn, t.ex. mer känslomässig instabilitet och irriterade. Det finns även studier som tyder på att friska unga personer presterar sämre på kognitiva test när de är sömnbrist.
Studiervisar att mellan en fjärdedel och hälften av alla personer med demens lider av någon form av sömnstörning. Vanliga sömnproblem hos personer med demens är bl.a. att personen vänder på dygnet, minskad djupsömn. I studier där man bedömt kognitionen har man sett att fragmenterad sömn ökar i takt med att demenssjukdomen blir sämre. Olika läkemedel som personer med demens får, kan också vara orsaken till den försämrade sömnen.

Passa på att lära dig mer om hur man förebygger utmanande beteende med Validationsmetoden. Anmäl dig till lunchseminariet jag har 14 februari kl: 12.00-13.00

Vad beror sömnproblemen på?

Det är svårt att hantera ett problem om du inte förstår varför de uppstår. Det finns flera faktorer som kan orsaka sömnproblem hos personer med demens, t.ex:

  • ”Det blir en ond cirkel – sover man dåligt på natten, lägger man sig gärna dagtid och vilar. Sedan har man sovit så mycket dagtid att det blir svårt att sova på natten.
  • Det finns forskning som visar att sömnapné (andningsuppehåll) är vanligt hos personer med demens som bor på vårdboende. Riskfaktorer för sömnapné övervikt, när man sover med platt underlag och hög ålder.
  • Andra medicinska problem som t.ex. hjärtsvikt, KOL
  • Minskad djupsömn
  • Smärta
  • Depressiva symtom
  • Låg livskvalitet
  • Höga ljud
  • Att man inte får naturligt solljus
  • Läkemedelel

Bedömning av sömnproblem hos personer med demens

En ordentlig bedömning av sömnproblemen är grunden för att identifiera och utveckla en vårdplan, eftersom det ger underlag för utvärderingen. Bedömning börjar vanligtvis med en intervju och en fysisk bedömning. Om personen själv inte kan berätta sin sömnhistoria, ska du prata med någon anhörig. Fråga om sömnvanor, tidigare sömnproblem, daglig aktivitet, läkemedel och alkoholvanor osv. Var noga med att utvärdera miljö-, beteendemässiga och psykosociala faktorer som kan bidra till störd sömn. Personens medicinska historia ger också ledtrådar om eventuella sömnproblem. Leta efter riskfaktorer och andra kroniska tillstånd, till exempel depression, som vanligtvis är förknippade med sömnproblem. Vissa läkemedel ger också sömnstörningar, så bedömningen inkludera en läkemedelsgenomgång. Fundera också över om tidpunkten för när vissa läkemedel ges, kan påverka nattsömnen, t.ex. om lugnande medicin som ges på förmiddagen orsakar att personen sover dagtid.

Ett antal undersökningsinstrument har använts för att bedöma sömn hos personer med demens och kan fyllas i av en familjemedlem eller omvårdnadspersonal. Det lättaste att använda är sömn- och aktivitetsscheman över varje dygn i 1 vecka, där man skriver när personen lägger sig, beskriver om personen varit vaken på natten och när personen går upp på morgonen. Skriv också in vad personen gör dagtid och om personen uppvisar oro eller andra beteenden.

Det är viktigt att identifiera om personen har svårt att somna eller om personen vaknar många gånger under natten. Detta påverkar vilka omvårdnadsåtgärder som kan vara effektivast. Insomningsproblem brukar vara relaterade till ångest och Restless Legs. Om personen däremot vaknar lätt är det ofta förknippat med alkoholmissbruk, läkemedelsbiverkningar, depression eller sömnapné.

En äldre kvinna masserar axlarna på en annan kvinna.

Omvårdnadsåtgärder för att främja sömn hos personer med demens

Det är viktigt att utarbeta en plan som sedan kan utvärderas. Planen måste givetvis utgå från vilka orsaker man hittat till sömnproblemen. Det finns ändå några generella råd som brukar förbättra sömnen hos personer med demens.

  • Solljus eller ljusterapi under dagen ljuset stödjer dygnsrytmen. Äldre personer som inte får minst en timme solljus om dagen, kan sova bättre av ljusterapi med en speciell lampa.
  • Optimera sovmiljön . Detta kan innebära att det är svalt, mörkt och tyst i bostaden. Men en del personer blir mer oroliga av tystnad och mörkret. Då kan de sova bättre med en nattlampa och en radio på.
  • Införa regelbundenhet i dygnsrytmen. Det ideala är att ha en bestämd tid när man lägger sig och när man går upp.
  • Mjuk massage – taktil massage eller tyngdtäcke kan göra att en orolig person känner mer trygghet.
    Ökad fysisk aktivitet under dagen. Forskning har visat att t.ex. promenader kan bidra till att förbättra sömnen hos personer med demens.
  • Meningsfull aktivitet: det är viktigt att hitta dagliga aktiviteter som personen tycker om. Det kan vara både individuellt och i grupp. Vi måste utgå från personens tidigare intressen och vara medvetna om personens funktionsförmåga för att erbjuda aktiviteter som stimulerar personen.

Övriga tips