Vad är Personcentrerad demensvård?

Två händer håller i varandra

När man läser på nätet verkar det inte finnas någon enhetlig definition för vad detta är. Det går också att skriva hur mycket som helst om detta. Jag vill ändå beskriva vad jag utgår ifrån när jag pratar om personcentrerad demensvård. Väldigt kortfattat kan man säga att ett personcentrerat förhållningssätt kan beskrivas som ett förhållningssätt som strävar efter att synliggöra hela personen och prioriterar tillgodoseende av andliga, existentiella, sociala och psykiska behov i lika hög utsträckning som fysiska behov.

I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 är personcentrerat förhållningssätt prioritet 1. Detta innebär att all demensvård bör utgå från detta förhållningssättet. Där kan man läsa att när man har ett personcentrerat förhållningsätt sätter man personen och inte demenssjukdomen i fokus. Det är människan som är viktigast, inte diagnosen. Syftet är först och främst att personen ska uppleva sin tillvaro som meningsfull. Det är hans/hennes personlighet och upplevelse av verkligheten som ska vara utgångspunkten. Eftersom människor är olika behöver insatserna och vårdmiljön utgå från personen.
Personcentrerad vård och omsorg innebär bl.a. att
• bemöta personen på ett sätt som gör det lätt för henne att uppleva sitt fulla människovärde
• se personen som en aktiv samarbetspartner
• se personligheten som ”instängd av sjukdomen” istället för förlorad
• skapa en levande relation med personen
• uppmuntra personen att vara med och bestämma om det egna livet
• stödja personen att ha kvar sin personlighet trots minnes- och funktionssvikt
• bekräftar personens upplevelse av världen
• försöka förstå vad som är bäst för personen utifrån hans/hennes perspektiv
• försöka förstå svårtolkade beteenden med hjälp av kunskap om vem personen är
• anpassa både den fysiska miljön och vårdens och omsorgens innehåll till de behov som personen med demenssjukdom har
• gå in för att göra anhöriga och andra i det sociala nätverket delaktiga i vården
• ta hänsyn till särskilda språkliga och/eller kulturella behov

Varför är det då viktigt med ett personcentrerat förhållningssätt? Studier som gjorts tyder på att det kan ge ökad livskvalitet och att det ökar personernas tillit till omgivningen – att de känner sig tryggare. En annan positiv effekt är att det kan stärka initiativförmågan hos personer med demens och ge dem en större känsla av självständighet.

Sabine Björks avhandling ”Exploring resident thriving in Swedish nursing homes” visar på att aggressivt och depressivt beteende kan vara ett tecken på att personen inte trivs. En person med demens har ett lika stort behov som oss andra av närhet, tröst, trygghet och av att få känna sig betydelsefull och delaktig i olika sammanhang. Det psykosociala klimatet har därför större betydelse för trivseln än den fysiska miljön. I en personcentrerad omvårdnad måste alltså personalen prioritera att skapa en god relation till personen med demens och försöka förstå dennes syn på världen, tolka beteenden och symtom ur den sjukes perspektiv och involvera närstående i vården.

Vad tycker du om inlägget? Har du några funderingar eller kommentarer om innehållet?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: