fbpx
Naomi Feil säger: ”om du använder principerna och  kommunikationsteknikerna inom Validationsmetoden utan att vara grundad i empatin, så validerar (bekräftar) du inte personen”. Inom validationen används empati för att träda in i en desorienterad persons värld. Empati är förmågan att lägga sina egna känslor åt sidan för att sätta sig in i en annan persons känslor och dela dessa en stund. Förmågan att vara empatisk är inte så enkel att tillägna sig som många tror. Det man måste förstå är att empati innebär att man inte fördömer någons behov, känslor och verklighet, utan man accepterar personens upplevelser. Naomi Feil kallar detta att ”gå i den andres skor” och menar att det skapar en positiv spiral.
När vårdaren lyssnar empatiskt och delar emotionella reaktioner kan personen med demens känna sig trygg i att uttrycka sina känslor. Denna trygga atmosfär hjälper till att skapa tillit. När en person accepteras så som de är, utan kritik, känner de ofta ett större mått av egenvärde och värdighet.
Inom Validationen pratar vi om att vi måste göra ett förarbete i 4 steg, för att kunna vara empatiska i ett möte med en person med demens. 

Centrering – bli fokuserad

Centrering är det första steget på vägen mot empati. Målet med centrering är att stänga av allt inre ”brus”, tömma dina egna tankar och känslor. Då når du ett tillstånd av öppenhet och gör dig redo för att vara empatisk. Detta är nödvändigt för att du ska kunna gå in i den andre personens värld
Om du mediterar, utövar yoga eller någon form av kampsport känner du redan till detta. Om det är nytt för dig bör du lägga ner tid på att lära dig att bli centrerad.
Under en validationsutbildning får man träna centrering genom olika övningar. På VTIs Youtube kanal finns det några.
Steg för att centrera sig:
1. Stå med fötterna axelbrett isär. Slut ögonen.
2. rikta uppmärksamheten mot en punkt ca. 5 cm under midjan. Där ligger ditt centrum, din tyngdpunkt.
3. Ta ett djupt avslappnat andetag genom näsan och ner i magen. Låt inandningsluften fylla hela kroppen
4. Andas ut genom munnen
5. Fortsätt att andas långsamt och djupt. Stoppa all inre dialog och koncentrera dig fullständigt på din andning
6. Lägg märke till hur andningen känns från centrum ända upp till svalget
7. Andas djupt och med magandning hela tiden. När du andas in skall magen bukta ut
8. Andas ut kraftigt genom att dra in magen och tömma lungorna ordentligt

Observera

När du är centrerad är det dags att observera personen du ska validera. Detta kan du göra lite på avstånd. Du ska observera tonfall, kroppsspråk och känslan personen uttrycker, för att kalibrera dig till personens känsloläge och försöka lista ut vilket behov personen uttrycker. Egentligen scannar vi alltid av situationen när vi går in i ett möte och det sker mycket fort och oftast omedvetet. För att vi ska kunna möta personen med empati måste vi försöka göra observationen mer medveten.

Maria samtalar med äldre kvinna

Hitta rätt distans

Även om du känner personen väl, innebär det inte automatiskt att du har rätt till fysisk närhet. Hur nära vi kan gå och hur vi kan beröra personen beror på både personlighet och i vilken fas personen är i. En person som är i första fasen (malorienterad) har oftast en ganska stor integritetssfär, vilket betyder att de kan bli kränkta av att du kommer för nära. Detta är en av orsakerna till att det oftast är svårt att hjälpa en person i den här fasen med personlig hygien.
I de övriga faserna har personerna dragit sig mer tillbaka och då måste du oftast komma nära och beröra för att få kontakt.
Maria och Naomi sitter och pratar

Finn empati och lyssna

Nu är det lätt att få kontakt med personen du vill validera (Stina). Detta kallas för en validerande attityd som gör att sann empati kan existera i mötet med Stina som har en demenssjukdom. Stina känner förmodligen att ingen har lyssnat på hennes rop om hjälp när hon ropar efter sin mamma. Hon visar ilska när hon känner sig övergiven och frågar upprepade gånger om när hon får åka hem till mamma. Hon blir frustrerad när ingen lyssnar eller personerna runt henne försöker övertyga henne om att hennes mamma är död.
Empati innebär mer än att vara intresserad av den andra personen. Empati innebär att faktiskt uppleva den andra personens känslor. Du är centrerad och observerar vilka känslor/behov som pågår i den andra personen. När du nu närmar dig den andre och känner dig fram till en lämplig position, måste du också känna dig fram för att gå in i den känsla som den andra personen har.
Det handlar inte om att spela teater och inte om att sätta en etikett på någon genom att säga ”hon är arg” eller ”hon är ledsen”. Många personer känner empati när de har anpassat sitt ansiktsuttryck så att det överensstämmer med den andra personens. Själva ögonblicket när du upplever känslan uppstår när du införlivar den andra personen. I mötet uttrycker du den känslan genom ditt eget ansiktsuttryck, din kroppshållning, ditt tonfall och din energi.
När mötet är över ska du frigöra dig, släppa den andra personens känslor och låta dina egna komma tillbaka.