Första blogginlägget

Det här är både lite nervöst och spännande. Det här har jag velat göra under lång tid, men jag har inte riktigt tagit tag i mina tankar och drömmar om egen hemsida med blogg och att sprida mina kunskaper om demens, validationsmetoden och personcentrerad omvårdnad via sociala medier och föreläsningar.

Jag har under ca. 3 år administrerat FB sidan Karlskoga Validation. I början använde vi sidan för att sprida info om hur vi arbetar med aktiviteter på boendena i Karlskoga kommun och hur vi arbetar med bemötande och kommunikation med personer som har demens. Sedan ett drygt år har FB sidan enbart handlat om vårt arbete demens och bemötande genom det som jag valt att skriva om.

Jag har även åkt runt i landet och föreläst och arrangerat föreläsningar som anställd i Karlskoga kommun under flera år. Nu vill jag pröva mina egna vingar och föreläsa i egen regi.

Jag har arbetat med den här sidan under några månader och funderat på vad jag ska ha med när sidan öppnas. De fasta sidorna kommer utvecklas mer och i bloggen kommer jag skriva om olika teman som berör demens, personcentrerad omvårdnad och validationsmetoden, en del av det jag läser om i media och facktidningar, men även berätta en del om min egen vardag.

Ni kommer bland annat upptäcka att jag tycker om att fotografera och att en del av min fritid ägnas åt trädgårdsarbete.

Jag hoppas att du vill följa min blogg och du får gärna kommentera och lämna synpunkter på vad du vill läsa om.

 

 

0CAAADF6-E46C-469E-B0DE-3B9109F1E2ED
Foto: Maria Hedman Holmblad

 

Internationella Alzheimerdagen 2019

På lördag (21/9) är det Internationella Alzheimerdagen . Dagen är instiftat av Alzheimer`s Disease International och enligt dem är årets fokus stigmatiseringen, att bryta förutfattade meningar och myter som omger en demensdiagnos. Detta är viktigt eftersom stigmatiseringen är en form av diskriminering.

Demens är en folksjukdom

Demens är en av de vanligaste sjukdomarna hos i Sverige, ändå vet många väldigt lite om demens. I dag lever 130.000 – 150.000 människor i Sverige med en demenssjukdom – 10.000 av dessa är under 65 år. Tillsammans med anhöriga berörs mer än 1 miljon människor. Man räknar med att cirka 25.000 personer insjuknar varje år. Enligt Socialstyrelsen kommer så många som 180.000 – 190.000 personer att vara drabbade av en demenssjukdom år 2030 och år 2050 kommer 250.000 ha en demenssjukdom

Okunskapen leder till stigmatesering

Familjer som drabbats av demens står inför en sjukdom som ofta är skrämmande och mycket jobbigt för både den som fått diagnosen och dennes familj. Det blir en helt ny livssituation där de behöver känna stöd från övrig familj och vänner. Okunskapen som finns i samhället och skämt eller tanklösa kommentarer kan göra att de inte vågar prata om sin situation. Det är dock viktigt att komma ihåg att demens inte är ett skämt. Personen som fått diagnosen och dennes anhöriga förtjänar att behandlas med förståelse och respekt.

Det finns anhöriga som berättat för mig att de upplever att vänner sluta besöka dem eller säger att ”Jag tycker att Kalle verkar som vanligt, har han verkligen demenssjukdom?” En person som säger så har förutfattade meningar om hur en person med demens är och glömmer bort att en person med demenssjukdom försämras gradvis. Personer med mild demens kan fortfarande göra många saker med och utan hjälp, ibland under många år. Personer med måttlig demens behöver vägledning och stöd och personer med svår demens kommer att behöva total omsorg.

4 sätt att bryta stigmatiseringen

  1. Se personen, inte sjukdomen – Om du har en person i din närhet som har en demensdiagnos, släpp inte kontakten. De behöver dig mer nu än tidigare. Ring, bjud hem personen, ta med personen på olika aktiviteter. Visa att du finns där för personen och den närmsta anhöriga.
  2. Skämt bidrar till stigmatiseringen – Tänk på hur du pratar om demens. Detta är en alvarlig sjukdom som ungefär 160 000 personer lider av i Sverige. Det är vår största folksjukdom. Ingen skulle skämta om cancer eller hjärt- och kärlproblematik.
  3. Sprid inte felaktig information – Ta reda på fakta och ta reda på vart du kan hitta korrekt, tillförlitlig information om demens. Gå på öppna föreläsningar eller sök information på t.ex. svenskt demenscentrum, på Alzheimer Sverige eller Demensförbundet hemsida.
  4. Var öppen för att lära dig mer – Arbetar du t.ex. i affär, kör taxi eller är polis kommer du möta personer med demens på olika sätt. Bli demensvän eller begär av chefer att få mer kunskap om demens. Ett demensvänligt samhälle underlättar för personer med demens att vara mer självständiga. Det måste finnas kunskap och förståelse, så att alla som drabbas av demens känner sig inkluderade i samhället.

Internationella Alzheimerdagen i Sverige

Det sker olika typer av aktiviteter i Sverige i samband med internationella Alzhemerdagen. I Göteborg är det olika föreläsningar på Handelshögskolan 22/9. I Stockholm bjuder Alzheimerfonden in till en temadag om alzheimer och andra demenssjukdomar.Vet du om det är någon aktivitet i närheten av dig? kontakta den lokala demensföreningen. De brukar veta vilka aktiviteter som finns.

Så blev jag lärare i Validationsmetoden

När jag gått min grundutbildning i Validationsmetoden 2003, fick jag en tanke att det skulle vara så kul att själv få utbilda i metoden. Det tog lite tid, men 2016 blev jag certifierad Validationslärare. Jag gjorde delar av den utbildningen i Cork. I det här inlägget berättar jag mer om det.

Vy från en bro över river Lee i Cork
Vy från en bro över river Lee i Cork

Utbildning i Validationsmetoden

Jag har berättat tidigare att jag gick grundutbildningen i Validationsmetoden 2002–2003 och för mig var det en milstolpe. Utbildningen är praktisk och man ”tränar sig” att använde de olika delarna i metoden på personer i olika faser. Man skriver dokumentation och videofilmar samtal och läraren handleder utifrån detta. Efter bara några månader i utbildningen, började vi se förändring hos personerna som vi tränade” på. De började sova bättre, blev mindre oroliga, kommunicerade bättre och vi kunde minska på olämplig medicinering.

Färgglada hus i centrum i Cork
Färgglada hus i centrum i Cork

Förändringen på avdelningen

När jag gått färdigt min utbildning hade jag en känsla av att den här utbildningen skulle alla i demensvården behöva gå. Vi fick helt andra redskap för att kunna arbeta personcentrerat, att arbeta med individuella aktiviteter, att möta oro och aggressivitet osv. Det var 30 personer som bodde på avdelningen som jag arbetade på. Det var övervägande personer som man hade svårt att ta hand om på andra boenden som kom till avdelningen och vi var den avdelningen som använde minst olämplig medicinering som sömnmedicin, lugnande och psykofarmaka i kommunen.

Anhöriga upplevde att de som bodde på enheten hade bra livskvalitet. Vi fick mycket positiva reaktioner från dem och personalen trivdes också bättre. Vi arbetade i team och förebyggande mot utåtagerande beteende. Vårt arbetssätt spreds i kommunen och fler utbildades i metoden.

Vägen till lärarutbildningen

Jag har sedan 2003 haft en halvhemlig dröm om att bli lärare i metoden. Jag har varit projektledare för att sprida metoden både i ”min” kommun och har även blivit inbjuden till andra kommuner för att berätta om metoden och hur vi arbetade med den.

Men det är flera steg att bli lärare i Validation. Först ska man utbilda sig till gruppvalidatör. Då har man en grupp som man träffar 1 gång/ vecka och man arbetar i gruppen utifrån en speciell ordning. Man har ett samtalstema varje gång som ska komma från gruppen och i gruppen stödjer man medlemmarna att prata med varandra.

Under 2015 började jag

Under 2015–2016 gick jag slutligen min lärarutbildning. Naomi Feils dotter Vicki de Klerk-Rubin kom till Sverige och hade den teoretiska delen med mig, en undersköterska (Anna-Karin Bergsten) och min kollega Ann-Marie Englund. När man är godkänd på den teoretiska delen, ska man vara lärling i en hel grundutbildning i Validation. Jag gjorde min med Vicki i Cork på Irland. Det var ett stort steg att utbilda på engelska och det visade sig att det var större kulturskillnader än jag hade förstått. Jag blev också tillfrågad om jag ville bo hemma hos en av deltagarna i utbildningen Jacqui och hennes man Mike. Båda professorer på Corks universitet. Det tackade jag ja till. Genom att bo hos dem fick jag verkligen se mer om hur vardagen hos personer på Irland kan se ut. Jacqui och Mike är verkligen underbara personer och jag vet inte om de förstått hur tacksam jag är att jag fick bo hos dem under mina besök i Cork. De är omtänksamma, gästvänliga och är mycket engagerade i mänskliga rättigheter på många olika sätt.

Utbildning i Cork

Det var 20 personer som gick utbildningen. De flesta arbetade som sköterskor inom vården, men det var även någon chef och Jacqui som var professor och hade sett till att utbildningen blev av. Utbildningen är upplagd så att man har två heldagar vid 5 tillfällen. Jag höll i vissa delar av de teoretiska delarna och jag hjälpte även till att handleda eleverna utifrån deras skriftliga dokumentation och de filmer de gjort. Det var väldigt roligt och lärorikt, men samtidigt tufft att vara med att utbilda i ett annat land. Jag var väldigt nervös för att bara prata engelska, men det gick bra. Ja, vissa misstag gjorde jag allt och det var främst när jag blev lite trött i huvudet.

St Colmans Cathedral i Cork
St Colmans Cathedral i Cork. Det är väldigt backigt och smala gator. Var en upplevelse att åka med sightseeing bussarna.

Jag försökte också bekanta mig en del med själva staden och åkte och gick på egna upptäcktsfärder. Jag var bland annat högst uppe i tornet på St. Anne’s Church och hade väldigt fin utsikt därifrån över hela Cork. Som du kanske förstår så har jag minnen för livet från den här tiden och jag är så tacksam att jag fick den här möjligheten.

Grundläggande behov hos personer med demens

Vad är grundläggande mänskliga behov hos en person med demens? Hur tolkar vi deras beteende för att förstå vad de försöker förmedla. En person med demens har samma behov som alla vi andra. De har däremot svårt att möta sina behov själva. Vi som finns runt dem måste hjälpa dem med det. Här beskriver jag lite om behov och hur en person med demens kan uttrycka dem.

Äldres visdom

”För att kunna möta äldre-äldre personer med empati, måste vi förstå den komplexa sammanflätningen av kognitiv nedsättning och grundläggande behov,” skriver Naomi Feil i Validation Breakthrough. Naomi Feil har utvecklat Validationsmetoden och det är en bemötande och kommunikationsmetod inom demensvården. Naomi Feil, som har mer än 30 års erfarenhet av att arbeta med äldre säger att ”gamla desorienterade personer (personer med demens) har en intuitiv visdom, en grundläggande mänsklighet som vi alla delar. Bakom deras desorientering ligger en människokunskap. Jag har bevittnat denna ”mänskliga kunskap” hos personer med demens, även när de har svårt att formulera sina tankar. Jag kallar det för visdom”.

Meningen bakom beteendet

De flesta av våra handlingar motiveras av ett behov av något slag, även för personer med demens. Det finns en mening bakom beteendet. Det borde inte överraska att gamla personer har samma behov som alla andra. Trots detta finns det många som tror att behov och känslor försvinner när en person med demens blir sämre i sin sjukdom. En del pratar om personer med demens som att de inte har någon identitet längre, de blir enbart sin sjukdom. Det kan bli att vi behandlar dem som barn. Vi pratar om dem som om de är osynliga även om de är bredvid oss. Vi berättar för dem vad de ska göra. Vi begränsar dem fysiskt och ger dem olämplig medicinering som psykofarmaka. Vi ignorerar och isolerar dem. Med den synen tar vi bort deras möjlighet till livskvalitet. Vi misslyckas med att ge dem det de behöver för att leva ett bra liv fram tills de dör. Betrakta istället personens beteende, tankar eller känslor som det enda sättet personen kan förmedla sig på för tillfället. Genom att försöka förstå anledningen till beteendet och vad som kan ha utlösa det, kan du hitta sätt att ge stöd som kan bidra till att hantera och förebygga svåra situationer

Grundläggande behov

Feil utvecklade Validationsmetoden genom att lära sig av sina misstag. Det måste vi ta efter för att utveckla en djupare förståelse. Men också för att utveckla våra verktyg och tekniker för att stötta personer med demens på ett bättre och mer personcentrerat sätt. När de får det svårare att göra praktiska saker själva är det vårt ansvar att hjälpa dem att tillgodose sina behov under den sista delen av deras liv. Fell säger att ”äldre- äldre desorienterade” personer (hennes benämning på personer med demens) har psykologiska och sociala behov.

Behoven som Feil beskriver är:

  • Lösning av oavslutade livsuppgifter för att dö i frid.
  • Leva i frid.
  • Behov att upprätta en känsla av jämvikt när syn, hörsel, rörlighet och minne försämras.
  • Behov att få mening i en outhärdlig verklighet: att finna en plats som känns behaglig, där man känner sig till freds eller i harmoni och där relationerna är välkända.
  • Behov av erkännande, status, identitet och egen värde.
  • Behov av att vara till nytta och produktiv.
  • Behov av att bli lyssnad till och respekterad
  • Behov av att uttrycka känslor och bli hörd.
  • Behov av att vara älskad och att höra till: behov av mänsklig kontakt.
  • Behov av att bli vårdad, känna sig säker och trygg, snarare än handlingsförlamad och tillbakahållen.
  • Behov av sinnes stimulering: beröring, syn, hörsel, lukt, smak liksom sexuella uttryck.
  • Behov att minska smärta och obehag
Man som läser

En person med demens uttrycker sina behov på olika sätt, lite beroende på i vilken fas de är. Vi måste försöka förstå deras uttryck för att kunna uppfylla dessa behov. Då ökar personens livskvalitet genom att personen kan uppleva glädje och bli omgiven av skratt, kärlek, musik, aktivitet utifrån eget intresse och social kontakt.

Här ger jag några exempel på hur behoven kan uttryckas hos en person med demens i olika faser i sjukdomen.

Uttryck av grundläggandebehov fas 1

Personerna med demens uppvisar sina behov på olika sätt. En person som är i första fasen (begynnande fasen) pratar ofta om behovet på något sätt. Ett exempel är Kalle som bor ensam i sin lägenhet och har hjälp av hemtjänsten. Han pratade mycket om saknad efter sin fru. Han pratar om henne som att hon fortfarande lever. Han pratar också om behovet av att vara nyttig och produktiv med mig. Detta förstår jag genom det han säger om saknaden efter sitt hus, för då har man alltid något att göra. Han saknade också sitt arbete. Här ger jag exempel på hur jag använde validation med honom:

Han säger att han varit sjukskriven från jobbet en period.

  • Har du varit sjukskriven? frågade jag
  • Nja, jag är ju pensionär.
  • Du är pensionär? Hur är det?
  • Jag saknar jobbet.
  • Vad saknar du med ditt arbete?
  • Ja, egentligen är det väl inte arbetet, det är sammanhanget.
  • Det är sammanhanget du saknar? Vad saknar du mest med det?
  • Att man har något att göra, att man har en uppgift.
  • Upplever du att du inte har en uppgift?
  • Ja, även om jag gör saker, har det inte samma betydelse.
  • Du känner dig inte betydelsefull?
  • Nej, det gör jag inte.

Uttryck av grundläggandebehov fas 2

En person i andra fasen (mild demens) kan uppvisa behovet mer poetiskt. Ett exempel är Kalle som går fram och tillbaka i korridorer och talar om för alla vad de ska göra. Han uttrycker egentligen också sitt behov av att vara nyttig. Detta blir tydligare när vi vet att han var chef på en stor fabrik.

Karin berättade många gånger för mig om hur det var när hennes lillebror drunknade när han gått ner till sjön i ett obevakat ögonblick. Denna kvinna försöker att lösa ett gammalt trauma genom att prata om det om och om igen. Detta är ett exempel på det Naomi Feil kallar för ”de oavslutade uppgifterna i livets slutskede”.

Uttryck av grundläggandebehov fas 3

Stina är i tredje fasen (medelsvår demens) och har både dålig hörsel och syn. Hon har förlorat mycket av sin verbala kommunikationsförmåga och använder istället sitt kroppsspråk för att förmedla sig. När hon känner sig rädd och ensam, vaggar hon fram och tillbaka medan hon stryker med händerna i ansiktet. Hon uttrycker i själva verket sitt behov av att bli älskad.

Som Validationsarbetare är det viktigt att se att det finns ett behov bakom agerandet. Om Stina ser rädd ut säger jag det:

Stina du verkar rädd! Vill du berätta?

Om Stina inte vill/kan berätta kan jag fråga henne om hon vill att jag ska sitta hos henne en stund för att hon ska känna trygghet. Vår uppgift är att finnas där, visa empati och dela känslorna – i många fall räcker det.

Demensvänligt samhälle

Maria Hedman Holmblad

Varför skriver jag om Demensvänligt samhälle?

En av anledningarna till att jag startat Marias kunskapskälla är att jag upplever att personer i allmänhet har dålig kunskap om demens och hur det kan påverka personerna. Demenssjukdomar är en viktig folkhälsofråga. Livslängden ökar och den äldre befolkningen ökar och därmed förväntas antalet personer med demenssjukdom öka snabbt. Ett demensvänligt samhälle handlar i grund och botten om respekt för individens rätt och integritet. Det handlar om rätten att leva självständigt och rätten att fatta sina egna beslut även om man behöver stöd. På sätt och vis är vårt moderna samhälle med ny teknik, ständig förändring, blinkande lampor och upptrissat tempo, det allra sämsta tänkbara när man har demenssjukdom. Därför är det ännu viktigare att tänka på perspektivet och försöka hitta alternativa lösningar. Personlig service i butiken och i kollektivtrafiken kan för en person med demens vara skillnaden mellan att kunna leva självständigt eller behöva ha hjälp.  En stressfri kassa till exempel, där man får ta sig den tid man behöver, kan avgöra om man klarar av att betala sina varor eller inte.  Hur påverkar miljön på din arbetsplats personer som har funktionsnedsättningar av olika slag? Vilken kunskap har polis, brandkår, personal i butiker, på bibliotek osv om demens och vilka svårigheter de kan ha. I det här inlägget berättar jag om vad ett demensvänligt samhälle är och olika projekt som bedrivits för att bli ett mer demensvänligt samhälle.

Bakgrunden till arbetet med ett demensvänligt samhälle

Allt fler personer med demens bor kvar i det egna hemmet och det behövs kunskap om hur man kan utveckla hälsofrämjande strategier för att leva väl med demens i samhället. Att leva med en kognitiv nedsättning som kan variera från dag till dag och som förändras och försvåras med tiden är givetvis särskilt svårt. Att plötsligt i en situation som man gjort tusen gånger tidigare i sitt liv, inte minns vad eller hur man ska göra, måste vara skrämmande. Det kan säkert också kännas kränkande. När omgivningen blir otålig, irriterad, skäller och inte försöker förstå, då blir det hela ännu värre. När Myndigheten För Delaktighet startade arbetet med att öka kunskapen om att leva med demens började man med att intervjua personer som lever med demenssjukdom. De frågade vad de uppfattar som jobbiga situationer, kopplade till sjukdomen.  Högst på den listan kom vardagssaker som att handla och åka kollektivtrafik.

Demensförbundet – Demensvän

Antalet personer med demens är ca. 160 000. Det är högst troligt att alla människor på något sätt kommer i kontakt med en person som har demens i bekantskapskretsen, ute i samhället eller på sin arbetsplats. Att ha förmåga att inse när en person lider av demens och hur du bäst bemöter denne betyder oerhört mycket. En Demensvän tar till sig kunskap om demens och som medmänniska visar förståelse, är lugn och har lite extra tålamod. Det handlar egentligen bara om att sträcka ut en hand när en person verkar ha problem och att visa hänsyn. Läs mer: Vad är en demensvän?

Demensvänlig butik

Att handla är viktigt för att kunna klara sig själv. För personer med demens är det ofta förknippat med oro och stress. Det kan vara svårt att hitta varor och stressigt vid kassan när bankkoder och kontanter ska hanteras. Hur vet du att en person behöver hjälp? Du kan vara uppmärksam på beteenden som kan betyda att personen behöver extra hjälp:

  • Stannar upp och blir stillastående
  • Ser vilsen och osäker ut
  • Har svårt att uttrycka vad de vill eller behöver
  • Plockar på sig mycket av samma vara
  • Lämnar fram hela plånboken vid betalning
  • Går ut med obetalda varor

Enkla tips:

  • Det bör finns personal som är synlig i butiken
  • Om någon verkar osäker eller vilsen, Fråga ”Behöver du hjälp med något?”
  • En person med demens har ofta svårt att hitta trots instruktion – Följ gärna med och visa var varorna finns
  • Om du ger instruktioner, tänk på att de ska vara korta
  • Säg en sak i taget så att personen hinner ta till sig vad du säger
  • Tala tydligt, men kom ihåg att du talar med en vuxen

För att hjälpa butiker att bli bättre anpassade till personer med demenssjukdom har Myndigheten För Delaktighet och Svenskt Demenscentrum tagit fram information och ett kunskapsstöd: Svenskt demenscentrum – demensvänlig butik och Tillgänglig dagligvaruhandel för personer med demens

Bild på bibliotek
Det är inte lätt att hitta i ett bibliotek

Demensvänligt bibliotek

”Möten med litteratur – ett läsfrämjande projekt gentemot hemma boende personer med demens och deras anhöriga” är ett biblioteksprojekt som vill göra böcker mer tillgängliga för personer med demens. Syftet med projektet är att inspirera och stödja bibliotek att ytterligare öppna upp sina verksamheter och bidra till ett demensvänligt samhälle. 9 bibliotek arbetade under 2015 med att

  • öka sin förståelse och kunskap om demenssjukdomar
  • skapa lokala nätverk
  • testa och genomföra olika aktiviteter för och med målgruppen

Under hösten 2015 hölls det aktiviteter runt om i landet via de deltagande biblioteken. Till exempel föreläsningar om demens, arkivfilmsvisningar, musik- och berättarstund, berättarkafé och träffar om digital teknik, bokcirkel med mera. Projektet är ett samarbete mellan Regionbibliotek Stockholm, Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum. Mer om Möten med litteratur

Demensvänligt museum

Under vinjetten Möten med minnen erbjuder många museer i landet visningar, särskilt anpassade för personer med demens och deras anhöriga. Syftet med ”Möten med minnen” är att ge stimulans genom samtal och diskussioner kring museernas samlingar. Positiva upplevelser på ett museum bidrar också till att öka livskvaliteten hos personer med demens.

Den 28 januari 2013 invigde H.M. Drottningen ”Möten med minnen”, ett projekt där museer runt om i Sverige får hjälp att skapa specialanpassade program med interaktiva visningar för personer med demens och deras anhöriga. Samtidigt invigdes projektet på Göteborgs konstmuseum, Bohusläns museum, Dalarnas museum, Jamtli, Falkenbergs museum och Murberget Länsmuseet Västernorrland samt i Malmö Konsthall. I dagsläget medverkar 83 museum i ”Möten med minnen”.

Polis och ordningsvakt

Som polis och ordningsvakt möter du personer med demens i olika situationer, ofta utan att du vet om det. Vilka tecken kan tyda på demenssjukdom? Hur bör du bemöta en person som har dåligt minne och svårt att uttrycka sig på grund av sjukdom? Svenskt demenscentrum har en webbutbildning och en skrift som vänder sig till poliser och ordningsvakter. De syftar till att öka de båda yrkesgruppernas förståelse och kunskap för att kunna bemöta personer med demens på ett bättre sätt . Kunskapsstöd: Polis och ordningsvakter

Kontakta gärna mig om ni vill ha hjälp med utbildning i demenssjukdom och bemötande!

Går det att förebygga demenssjukdom?

Maria Hedman Holmblad

Förra veckan skrev jag om de olika demenssjukdomarna. Det är inte alltid klart varför vissa personer får demens medan andra inte får det. Vi vet att ju äldre man blir desto större risk är det att man utvecklar en demenssjukdom. Det finns också en genetisk faktor, har man någon i familjen som har demenssjukdom så finns det en ökad risk för demenssjukdom. Sedan finns det också mycket som tyder på att vår hälsa och livsstil kan påverka risken för att utveckla demenssjukdom. Det här blogginlägget handlar om dessa livsstilsfaktorer.

Forskning om förebyggande livsstilsfaktorer

Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrisk epidemiologi på Karolinska Institutet. Hon är en av världens ledande forskare inom ämnet demens kopplat till livsstil. Hon har varit med i Fingerstudien som är världens första stora multifaktoriella studie av livsstilsinterventioner. Finger står för Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disabilitysom och är en studie som bedrivits i Finland och Sverige. Där kunde de visa att hälsosam livsstil kan i viss mån förebygga minnesproblem.  Det är hoppfullt, eftersom det fortfarande bara finns mediciner som bromsar, inte botar. Trots att det tagits fram en mängd olika preparat, gjorts vaccinförsök med mera. Det man främst hoppas på är att med hjälp av olika skyddsfaktorer kunna fördröja insjuknandet, kanske med 5 år.

I Demenspodden berättar hon att man kan sammanfatta skyddsfaktorerna i 5 områden (5 fingrar):

  • Fysisk aktivitet – 3o min /dag kombinera styrketräning och kondition
  • Kost – medelhavsinspirerad kost
  • Mental aktivitet – hjärnan gillar nya utmaningar
  • Psykologiska och Sociala faktorer– var rädd om ditt sociala nätverk. Förebygg stress och sömnproblem.
  • Blodkärlsrelaterade åtgärder – allt som är bra för hjärtat är bra för hjärnan

Fysisk aktivitet

Rör på dig – 30 minuters fysisk aktivitet varje dag är positivt för hjärnan. Kombinera styrketräning med motion (du ska bli svettig och andfådd) minst tre gånger i veckan, och 30 minuter varje gång, gör att man har 50 procent mindre risk att drabbas av demens, och 60–70 % mindre risk att drabbas av alzheimer.

Kost

Försök hålla en normalvikt genom att äta en hälsosam kost. En medelhavsinspirerad kost som består av omättade fetter, fisk, grönsaker, bär och frukt löper betydligt lägre risk att drabbas av demens och alzheimer sjukdom. Ät mat som innehåller ­vitaminer, särskilt viktig är B12. Försök också få i dig mycket C, E och folsyra – som alla förebygger glömska.

Drick flera koppar kaffe varje dag – Kaffe är en stark ­anti­oxidant med mycket magnesium. Kaffe minskar alzheimer med 50 ­procent. Även te kan vara skyddande mot alzheimer.

Mental aktivitet

Att hålla hjärnan aktiv stärker dess kapacitet. Prova saker som du inte har gjort förut, då tvingas hjärnan anstränga sig extra mycket. Lös korsord eller sudoku, spela schack, gå en kvällskurs. Mental stimulans ökar aktiviteten i de delar av hjärnan som har betydelse för minnet.

Man säger att hög utbildning är en friskfaktor. Detta gäller personer som fortsätter att utvecklas i livet genom att lära sig nytt. Man håller i gång hjärnan och då byggs nya kontakter mellan hjärncellerna Många studier visar att de som har högre utbildning får sjukdomen senare.  Men om man får alzheimerförändringar i hjärnan kan man kompensera det under en längre tid när man har mer kontakter mellan nervcellerna.

Akta huvudet – slag mot huvudet kan skada hjärnan. Det finns rapporter om att de som får slag mot huvudet på olika sätt oftare får demenssjukdomar.

Psykologiska och Sociala faktorer

Var uppmärksam på depressionDepressioner ökar risken för demens senare i livet. Det finns ett starkt samband mellan att känna sig ensam och att utveckla demens. Depression kan också vara tecken på redan utvecklad demens.

Stressa ner – Det finns en tydlig koppling mellan stress och insjuknande i demens senare i livet. Men stress är komplext och vi är olika känsliga. Den som känner att den har kontroll över sin situation och att det den gör är meningsfullt är inte lika sårbar.

Sov gott – dålig nattsömn är en effekt av stress. Sömnen är viktig för hjärnan, och sömnstörningar är kopplat till Alzheimers.

Blodkärlsrelaterade åtgärder

Behandla Högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes. Om det inte behandlas kan personen få kärlförändringar som kan leda till skador på hjärnan, Det är viktigt att redan i 40–50-årsåldern ha koll på sina värden.

Undvik tobak – All forskning visar att rökning är farligt i vilken dos som helst. Rökningen försämrar hjärt- och kärlfunktion som är väldigt viktig för hjärnan.

Undvik alkohol – Det finns studier som visar att ett glas vin om dagen har en skyddande effekt mot Alzheimers, medan en stor ­alkoholkonsumtion har motsatt effekt. Högt alkoholintag skadar nervcellerna och kan öka risken att drabbas av alzheimer.

Gör aktiviteter som kombinerar flera områden

Gör aktiviteter som stimulerar fysiskt, mentalt, socialt och samtidigt är roligt., t.ex. dans eller lagsport. Trevliga aktiviteter som aktiverar kroppen och hjärnan skyddar mot demens.

Att göra livsstilsförändring

Miia säger att om man gör en sak varje dag som är bra för hjärnan, så har det stor betydelse. Om du känner att du behöver ändra något i din livsstil efter att ha läst detta, så tänk på att ge det tid. Rom byggdes inte på en dag. Hållbart hälsosamma matvanor eller andra livsstilsförändringar kommer inte av sig självt över en dag. Lägger du tid på att bygga en stabil grund till ditt hus kommer det stå emot vind och våg och likadant är det med en hälsosam livsstil. Det gör du genom att förändra en sak i taget. Fokusera på att få in det på rutin och när du lyckats med det så tar du nästa steg. Ett bra första steg är att analysera sin tillvaro med kritiska ögon: var ligger mina hinder och hur kommer jag runt dem?

Demenssjukdomar

Hjärnan

Tidigare i veckan skrev jag lite allmänt om vad demenssjukdom är för något och med lite statistik. Jag har också skrivit om ”Är det normalt att glömma”. Nu tänkte jag fortsätta att beskriva om de vanligaste demenssjukdomarna. Man kan skriva mycket om varje demenssjukdom. Syftet med det här inlägget är att du ska kunna se att det finns en viss skillnad på de olika typerna av demenssjukdom och att de yttrar sig på ganska olika sätt.

Det finns mer än 100 kända typer av demens. Man brukar tala om tre huvudgrupper:

Grupp 1: Primärdegenerativa sjukdomar

Orsakar demens genom att hjärnceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Typiskt för dessa sjukdomar är att de kommer smygande. Tillståndet försämras gradvis i takt med att hjärnskadan sprider sig.

Alzheimers sjukdom (hjäss- och tinningloberna skadas)

Alzheimers sjukdom är den vanligaste diagnosen följt av vaskulär demens. Abnorma strukturer som kallas ”plack” byggs upp i hjärnan. Placken stör nervcellernas arbete och hur de kommunicerar med varandra och orsakar också att nervcellerna dör till sist. Det finns också en brist på några viktiga signalsubstanser i hjärnan hos en person med Alzheimers sjukdom. Detta leder till att nervcellerna ”pratar dåligt” med varandra och signalerna inte reser runt i hjärnan så bra som de borde.

Tidigare förändringar

Alzheimers sjukdom börjar vanligtvis med att personens närminne påverkas. De kan glömma det man nyss gjort eller pratat om och de kan också få svårare att använda nya apparater. Personen kan också ha svårt att hitta och förlägga saker.

  • problem med språk, till exempel att hitta rätt ord, benämna saker
  • känna sig förvirrad eller ha svårt att följa med i samtal
  • problem med att se föremål i tre dimensioner
  • ha svårt med vardagliga aktiviteter – till exempel kan bli svårt att betala för varor i affären
  • blir mer tillbakadragna eller upplever humörsvängningar.

Frontallobsdemens

Vid frontallobsdemens förekommer förlust av nervceller och vitsubstansförändringar främst i frontalloben, men kan även förekomma i tinningloben Sjukdomen är till stor del ärftlig och brukar debutera förhållandevis tidigt i livet.  Medeldebutåldern ligger oftast mellan 50–60 år. Det finns tre olika typer av frontallobsdemens, Frontallobsdegeneration av icke – Alzheimertyp (vanligast), FTD med motorneuronsjukdom (50% av patienterna med ALS drabbas av kognitiv svikt). och primär progressiv afasi (De tidiga och dominerande symtomen är en progressiv förändring i språklig funktion, medan beteendesymtomen debuterar senare).

Frontallobsdegeneration av icke – Alzheimertyp är den vanligaste formen. Det är ofta en smygande sjukdomsutveckling vilket gör det svårt att uppfatta sjukdomsyttringarna och misstänka demenssjukdom. Minnet är välbevarat ganska länge och personen får oftast alla rätt vid ett MMSE test. Anhöriga kan märka att personligheten börjar förändras, språket utarmas och att omdömet brister. Den drabbade blir rastlös, självupptagen och känslomässigt avtrubbad. Personen får också någon typ av hämningslöshet vilket kan visa sig i plötsliga vredesutbrott, överkonsumtion av alkohol, sexuellt utåtagerande, börjar stjäla saker, förändrat matbeteende osv.  Tidigare har dessa sjukdomar ofta förväxlats med tidiga former av Alzheimers sjukdom. 

Lewy Body demens (skadan finns i hjärnans vita substans)

Lewy Body demens säger man är en underdiagnostiserad form av demens. Den har fått sitt namn från små klumpar av protein som utvecklas inne i nervcellen, kallad Lewy-kroppar, som stör hjärnans funktion. De minskar nivåerna av signalsubstanser och får nervceller att dö. Något som är viktigt att tänka på är att personer som får Lewy-Body demens är mycket känsliga för läkemedel. Olika typer av lugnande mediciner kan leda till alvarliga konsekvenser och t.o.m. att personen kan avlida.

Tidiga förändringar

I de tidiga stadierna av Lewy Body Demens har personen oftast välbevarat minne, men får perioder en enorm trötthet, ha svårt att planera framåt, resonera och lösa problem. Dessa symtom varierar vanligtvis mycket från en dag till dag (är fluktuerande). Oftast är inte minnet påverkat i början, utan minnesproblemen kommer senare.

  • svårt att bedöma avstånd
  • problem med att se föremål i tre dimensioner
  • se saker som inte riktigt finns där (synhallucinationer).
  • Störd sömn (ofta mardrömmar).
  • långsamma och stela rörelser
  • problem med balansen
  • skakning i armar och/eller ben.

Grupp 2 Vaskulära sjukdomar

Vaskulär demens är resultatet av problem med blodtillförseln till hjärnan – ordet ”vaskulär” avser blodkärl. Nervceller behöver syre och näringsämnen från blodet för att överleva. Utan tillräckligt med blod kommer dessa nervceller att dö.

Det finns flera typer av vaskulär demens. En orsakas av stroke (kallas strokerelaterad demens). En annan orsakas av dålig blodtillförsel till djupa delar av hjärnan (kallas subkortikal vaskulär demens eller vitsubstanssjuka). Stroke inträffar när en propp blockerar blodtillförseln till en del av hjärnan. Det kan bero på en stor propp eller flera mindre proppar.  Det kan även bero på hjärnblödning att ett blodkärl brister i hjärnan.

Vitsubstanssjuka – när det är dåligt blodflöde till de djupa delarna av hjärnan – beror ofta på att de små artärerna som försörjer hjärnan påverkas.

Generella symptom

  • Problem med minnet
  • Mental långsamhet – Hjärnan arbetar sakta; om någon t ex ställer en enkel, vardaglig fråga dröjer det länge innan den sjuke svarar.
  • Långsamma rörelser
  • Nedsatt förmåga att tolka känsel- och synintryck
  • Svårt att hitta ord – blir mer och mer tyst
  • Nedstämdhet – sk. Endogen depression, är direkt orsakad av hjärnskadan
  • Sämre omdöme, svårigheter att koncentrera sig och ibland aggressivitet
  • Balanssvårigheter
  • Gångrubbningar. Gången är ofta karaktäristisk, antingen trippande eller långsamt hasande.

Blanddemens

Vissa personer har mer än en typ av demens. Detta kallas blanddemens. Den vanligaste kombinationen är Alzheimers sjukdom med vaskulär demens. Den näst vanligaste är en kombination av Alzheimers sjukdom och Lewy Bode Demens. Om du har blanddemens, kommer du sannolikt att uppleva en kombination av symtom på de två typerna av demens.

Grupp 3. Sekundära sjukdomar

Sjukdomar och skador som kan men inte behöver leda till demens. Totalt handlar det om ett sjuttiotal sjukdomar och skador. Ex. på tillstånd som kan leda till demens om det inte upptäcks i tid: Brist på B-vitamin eller sköldkörtelhormon, könssjukdomar som syfilis och HIV, alkoholmissbruk, långvarig exponering för vissa lösningsmedel.

Om demens

Äldre kvinna i stol

Demens är en av de vanligaste sjukdomarna hos i Sverige, ändå vet många väldigt lite om demens. Jag har skrivit tidigare om demens, men i det här inlägget tänkte jag skriva lite djupare om vad demens är.  I dag lever 130 000 – 150 000 människor i Sverige med en demenssjukdom – 10 000 av dessa är under 65 år. Tillsammans med anhöriga berörs mer än 1 miljon människor. Man räknar med att cirka 25 000 personer insjuknar varje år. Enligt Socialstyrelsen kommer så många som 180 000 – 190 000 personer att vara drabbade av en demenssjukdom år 2030 och år 2050 kommer 250 000 ha en demenssjukdom. Samhällets kostnader för demenssjukdomar är större än för cancer och hjärtsjukdomar tillsammans. Det visar brittiska siffror som publiceras av Alzhmeimer`s Research Trust.

Nya tag inför hösten

Jag har inte skrivit så mycket på ett tag här på bloggen. Nu inför hösten räknar jag med att jag ska bli mer aktiv både här på hemsidan och på Facebook och Instagram. Jag hoppas att du som börjat följa min blogg vill fortsätta att följa mig.

Om demens

Demens är inte en naturlig del av åldrandet. Ordet ”demens” härstammar från latinets ”de mens” dvs utan själ och avser ett förvärvat och långvarigt kliniskt tillstånd som förvärras med tiden. Det primära villkoret för diagnosen är bevis för att både minnes- och tankeförmågan är nedsatt i sådan omfattning att det innebär en avsevärd försämring jämfört med tidigare kognitiv funktionsnivå. Den här nedsättningen måste ha varit under minst 6 månader.

All glömska är inte demens

Det är normalt att ibland låsa sig ute, glömma att betala en räkning eller glömma bort andra dagliga aktiviteter. Men personer som börjar utveckla demenssjukdom gör det alldeles för ofta och kan ibland utgöra en fara, t.ex. att man glömmer stänga av spisen. Sakta men säkert orsakar en demensutveckling små begränsningar som hindrar personen från att utföra de minsta och enklaste av dagliga uppgifter. Många gånger säger man att när glömskan blir handikappande i vardagen, så bör man undersöka vad det beror på. När man gör en minnesutredning gör man den för att utesluta andra orsaker till att man glömmer. Det kan t.ex. bero på fel på sköldkörteln, någon vitaminbrist, infektion eller något annat fysiskt fel. Läs tidigare blogginlägg Är det normalt att glömma?

Förändras över tid

Demens beskriver en grupp symtom som kan inkludera minnesförlust, svårigheter med tänkande, problemlösning eller språk, och ofta förändringar i humör, uppfattning eller beteende. Demens är progressiv, vilket innebär att symtomen blir värre med tiden. Hur snabbt det går variera mycket från person till person. Demens förkortar livslängden, även om vissa personer lever med det under många år. Demens påverkar personen och oavsett vilket skede personen är i så finns det sätt att underlätta vardagen.

Fysiska förändringar i hjärnan

Demens orsakas av fysiska förändringar i hjärnan som inträffar till följd av en sjukdom. När demens fortskrider förändras hjärnans struktur och kemi, vilket får nervceller att dö. När fler nervceller dör skadas hjärnan. Skador på olika delar av hjärnan har olika effekter. Till exempel kan skador på ett område i hjärnan påverka en persons närminne, medan skada på en annan del kan påverka deras förmåga att organisera saker. Om två personer har samma diagnos påverkas de ändå inte lika. Bara för att någon upplever en viss typ av symtom betyder det inte nödvändigtvis att en annan person kommer att utveckla samma symtom.

Varför får vissa personer demens?

Man vet ofta inte varför vissa personer får demens medan andra inte får det. Det beror på en kombination av ålder, gener, hälsa och livsstil. När det gäller förebyggande faktorer gällande livsstilen sammanfattar man dem oftast med fem punkter: Fysisk aktivitet, äta medelhavsinspirerad kost, mental aktivitet, social aktivitet och blodkärlsrelaterade åtgärder.

Det finns mer än 100 kända typer av demens. Under veckan tänkte jag skriva mer om de vanligaste demenssjukdomarna Alzheimers sjukdom, Frontallobsdemens, Lewy Body demens, Vaskulära sjukdomar, blanddemens och även Sekundära sjukdomar

Glad Midsommar!

Midsommar afton 2019!

Tiden går väldigt fort och nu är det midsommar. Det är så härligt med sol och värme. att man kan sitta ute och äta frukost, lunch och middag. Att greja i trädgården. Skörda egna grönsaker och bär. Ja det här är verkligen min favoritperiod på året. Det jag inte hunnit med än är ett dopp i sjön, men det kommer inte dröja.

Jag tycker att juni månad nästan bara bestått av helgdagar. Kristihimmelsfärd, pingst, nationaldagen och nu midsommar. Däremellan har vi hunnit med att fira en student också.

Det handlar om livskvalitet – personal

I slutet av maj hade jag en webbenkät ute med frågor om personcentrerad demensvård och vilka områden man skulle vilja lära sig mer inom. Det som kom fram var:

  • Grundpelare för ett empatiskt förhållningssätt
  • Allt om demens
  • Om hur mediciner påverkar
  • Grunder i personcentrerat förhållningssätt
  • Hur demenssjukdomen kan påverka personen i dennes vardag
  • Öppna upp kommunikationen med en person med demens
  • Yngre personer med kognitiv svikt

Utifrån det här resultatet har jag en webbutbildning på Facebook, med olika tema för varje vecka. Webbutbildningen är mycket kul, men tar mycket av min lediga tid. Jag jobbar ju heltid som demenssjuksköterska också. För mig är det här ett test om det finns intresse av att lära sig mer om demens och personcentrerat förhållningssätt genom webbutbildning. Under oktober månad kommer jag göra ett liknande upplägg, men som riktar sig till anhöriga.

Bygger växthus

Ett av mina stora fritidsintressen och något som verkligen ger mig energi är odlandet. Just nu håller jag och maken på att bygga växthus. Växthuset är för odlandet och inte för att sitta och sippa bubbel i. Det blir 8,3 kvadratmeter stort och just nu står det ganska många plantor och väntar på att få flytta in. Aubergine, sötpotatis, chili, paprika, gurka och tomater. Ska bli väldigt kul när det är klart.

Ha nu en riktigt härlig midsommar!

Är det normalt att glömma?

Visst glömmer jag, men som en väninna sa – förr i tiden fanns det så mycket glömska tanter och inte gjorde man så mycket väsen av det. Det är väl naturligt att man glömmer lite när man är i min ålder? Det här får jag höra ofta när jag ska göra minnesutredningar i hemmet. En del anhöriga säger också: ”Mamma är så gammal, hon är lite åldersglömsk.” Men finns det något som heter åldersglömsk? Är all glömska demens? Det tänkte jag skriva lite om i det här inlägget.

Äldre kvinna som säger: Det är väl naturligt att man glömma lite när man är i min ålder?

All glömska är INTE demens

De flesta som kommer upp i 50–60 årsåldern börjar uppleva att deras minne blir sämre. Det är normalt åldrande och inte tecken på demenssjukdom. Om jag glömt bort om jag dragit ur strykjärnet, inte hittar nycklarna eller min glasögon, behöver jag vara orolig då? Nej, det är faktiskt normalt att glömma en del och det är till och med bra för oss. Enligt en vetenskaplig rapport ”The persistence and transience of memory” i tidningen Neuron gör det oss faktiskt smarta. Forskarna menar att det optimala är att komma ihåg det som är väsentligt och låta resten falla i glömska. Det är viktigt att hjärnan glömmer irrelevanta detaljer och i stället fokuserar på saker som hjälper dig fatta beslut här och nu. Att sålla bland all information som väller över oss är alltså en viktig förmåga. Forskarna menar att när hjärnan fungerar som den ska hjälper den dig att glömma detaljer för att i stället minnas den större bilden. Detta sägs förenkla för oss att använda erfarenheter från förr i nya situationer. Att glömma detaljer är ett tecken på att ditt minnessystem fungerar och gör precis vad det ska.

När bör man undersöka minnet?

Det är normalt att ibland låsa sig ute, glömma att betala en räkning eller glömma bort andra dagliga aktiviteter. Personer som börjar utveckla demenssjukdom gör det alldeles för ofta och kan ibland utgöra en fara, t.ex. att man glömmer stänga av spisen. Sakta men säkert orsakar en demensutveckling små begränsningar som hindrar personen från att utföra de minsta och enklaste av dagliga uppgifter. Många gånger säger man att när glömskan blir handikappande i vardagen, så bör man undersöka vad det beror på. När man gör en minnesutredning gör man den för att utesluta andra orsaker till att man glömmer. Det kan t.ex. bero på fel på sköldkörteln, någon vitaminbrist, infektion eller något annat fysiskt fel.

En bild på en hjärna. Är det normalt att glömma?

När blir glömska en sjukdom?

  • Vid de flesta demenssjukdomarna är ett att de första symtomen att närminnet sviktar. Det betyder att de har svårt att komma ihåg det som nyligen hänt och även glömmer bort hela händelser. När man inte har en demenssjukdom kan man glömma delar av händelser, men det är oftast händelser som ligger längre tillbaka i tiden.
  • Många personer skriver i almanacka eller på minneslappar för att komma ihåg inplanerade saker. En person som inte har demenssjukdom vet vart detta finns noterat. En person med demenssjukdom kan ha flera lappar om samma sak, men ändå ha svårt att komma ihåg att det ska hända idag. Ibland trots att man läst det flera gånger eller fått muntlig påminnelse.
  • När man är bortrest och vaknar i en främmande säng, är det normalt att känna sig lite vilsen och undra vart man är. En person med demens kan få svårt att orientera sig i sitt närområde. Ibland hittar de inte inomhus t.ex. var toaletten är, eller så känner de inte igen sitt eget hus.
  • Det är inte onormalt att berätta en historia för familj eller vänner som man berättat tidigare. En person med demens kan berätta samma sak eller ställa samma frågor gång på gång under kort tid. Det har hänt mig flera gånger vid en minnesutredning att personen som utreds berättar en sak. När historien är slut, börjar de om från början igen.
  • En person med demenssjukdom behöver oftast någon som motiverar dem att göra saker, som att ta en promenad, umgås med andra, göra hushållsarbete osv. Vid demenssjukdom sviktar initiativförmågan, som gör det svårt för dem att aktivera sig.

Fysisk aktivitet är bra för vårt minne

Intresset för att förstå hur vi kan bevara hjärnans funktioner när vi åldras är stort idag. Fysisk aktivitet har visat sig vara en viktig ingrediens. Att rensa i minnesbanken då och då genom att motionera, rekommenderas i artikeln i Neuron, men även i en avhandling från Umeå universitet av forskaren Lars Jonasson.

Lars Jonassons avhandling beskriver det positiva som händer med minnet hos äldre personer när de tränar kondition. Det har visat sig att konditionsträning ger en förbättrad syreupptagningsförmåga. Detta påverkar också vårt dopaminsystem som har visat sig ha en nyckelfunktion när det gäller minnet och andra kognitiva förmågor.

äldre par är ute och går på en grusväg. Promenader är bra för minnet.

I undersökningen fick otränade personer mellan 64 och 78 år, utföra tränarledd gruppträning tre dagar i veckan under sex månader. Hälften av deltagarna utförde aerobisk träning (snabb gång, löpning och cykling) med målet att förbättra syreupptagnings-förmågan. Den andra hälften var kontrollgrupp. De utförde övningar med målet att förbättra flexibilitet, balans och styrka, men utan att påverka syreupptagningsförmågan. De som tränade kondition hade större förbättring av sina hjärnfunktioner än personerna än de i kontrollgruppen.

Studien påvisade ett samband mellan syreupptagningsförmågan och dopaminsystemet hos friska äldre personer. Den förbättrade syreupptagningsförmågan ledde även till en volymökning i hippocampus. Hippocampus är en del av vår hjärna och är nödvändig för att vi ska kunna lagra minnen. Den möjliggör även vår förmåga att orientera oss i ett tidigare okänt område.

Vad är ett bekräftande förhållningssätt?

I Validationsmetoden är ett bekräftande förhållningssätt central. Någon har sagt att: Det är i möten med andra människor som vi blir till människor. Är det så att bekräftelse i ”Jag–Du-mötet” utgör grunden för allt mänskligt liv?  Med bekräftelse visar vi att ”du existerar” och vi accepterar den andre personens upplevelser och innebörden av personens livssituation. Om personalen som möter personer med demens bekräftar personen genom sina uttalanden, handlingar, kroppsspråk och förhållningssätt medför det att personens osäkerhet minskar. Blir de du möter i ditt arbete bekräftade? Hur diskuterar ni det i arbetsgruppen? I det här inlägget skriver jag lite om vad ett bekräftande förhållningssätt är.

Vad står namnet Validationsmetoden för?

Validationsmetoden utarbetades av Naomi Feil. Till en början kallade hon metoden Fantasy Therapy, men det fanns kritik mot det namnet. Någon frågade henne vad hon gjorde i sin metod ”I validate”, sa hon och då fick metoden sitt nuvarande namn: Validation the Feil method. I Sverige säger vi Validationsmetoden.

Ordet Validation betyder att bekräfta, att göra giltig. Ordet används ofta i forskning, att man validerar en enkät eller ett instrument. Då betyder det att man kontrollerar att enkäten eller instrumentet mäter det den ska mäta. I validationsmetoden betyder det att vi bekräftar personen vi möter. Vi bekräftar personens känsla som sann. ”

Vad är bekräftande färdigheter?

I Hilde Eide och Tom Eides bok ”Omvårdnadsorienterad kommunikation” står det om bekräftande färdigheter: ”Grunden till användning av bekräftande färdigheter är erkännande av den andre och respekt för den andres integritet, frihet och självbestämmande. Användning av bekräftande färdigheter både förutsätter och uttrycker respekt och intresse för den andre. Det handlar alltså om empatiskt baserade färdigheter och målinriktade färdigheter som förmedlar omedelbara, bekräftande och accepterande svar på det den andre uttrycker”. Det här måste man nästan läsa flera gånger för att förstå, men vi måste vara centrerade, gå in med empati i mötet och möta personen i dennes verklighet. Vi måste acceptera personen som den är, lyssna på och respektera det personen säger. När vi gör detta känner personen sig sedd. Detta skapar trygghet och tillit och gör att personen blir lugnare.

Att utveckla sitt bekräftande förhållningssätt

Ett bekräftande möte kräver en speciell förutsättning. Det kan endast förverkligas om personen arbetar med att utveckla sitt bekräftande förhållningssätt, att det finns inom personen själv. Intresset för människor är ofta ett avgörande motiv för att välja vårdyrket. Utifrån detta intresse formas målet: ”Att vara bekräftande”. Personens vilja att utveckla sitt förhållningssätt är en förutsättning för att förverkliga målet, eftersom det är en krävande uppgift att skapa ett bekräftande möte. För att utveckla sitt förhållningssätt bör personen reflektera över vad som händer i mötet. Detta är också centralt för att utveckla sin bekräftande förmåga och att man har självkännedom och självrespekt. Det är också viktigt att reflektera i yrkesgruppen och ha möjlighet till omvårdnadshandledning, där man kan diskutera vad som händer i mötet med en person med demens.

Maria Hedman Holmblad sitter och håller en äldre man i handen. Bild på Icke-verbal kommunikation
Den icke-verbala kommunikationen är viktig.

Icke-verbal kommunikation

Upp till 70 % av vår kommunikation är icke-verbal. Det handlar om blicken, kroppsspråket, beröring och röstläget. Vi tolkar alltid det icke-verbala kroppsspråket och det går snabbt. En person med demens som kanske hör lite dåligt och som tappat lite språk är ännu mer känslig för den icke-verbala kommunikationen. De kan snabbt läsa av om vi är inställda på att lyssna och stödja, vilket är avgörande för ett bekräftande förhållningssätt och om personen känner sig trygg och omhändertagen. Detta kallas också verbal följsamhet. Då ger man den andre utrymme att uttrycka sina egna tankar och känslor och att vårdaren tonar in sig på den andres sinnesstämning och bara följer med genom kort och bekräftande feedback. Detta kan sammanfattas i följande punkter :

  • Tänk på beröring och hur nära du kan/måste vara personen. Personer i en tidig fas vill själva bjuda in till beröring, medan personer i senare faser måste ha närhet och beröring för att förstå att det är dem vi pratar med.
  • Ögonkontakt, men utan att stirra. Är också viktigt att man inte tittar ner på personen, utan försöker vara på samma ögonhöjd.
  • En mottagande, öppen kroppshållning. Du ska undvika att ha korsade armar och ben.
  • Använd en avslappnad, varm och närande röst. Om personen är arg, måste du matcha personens röstläge.
  • Spegla personens känslor, tona in och följ allt från rytmen, rörelsen och känsloyttringen.

Sedan är den verbala kommunikationen viktig. Det kommer i ett eget blogginlägg inom en snar framtid.

Hur ser du på ett bekräftande förhållningssätt? Väcker det här inlägget några funderingar? skriv gärna om dina synpunkter och tankar som väcks.