Hur många gånger har du varit på en föreläsning och tänkt ”Det där har jag ju hört förut. Det var väl inget nytt”? Jag har tänkt det många gånger.
Jag lyssnade nyligen på en föreläsning om hälsa och personlig utveckling, där föreläsaren tog upp just detta. Han poängterade vikten av vi som var åhörare skulle bestämma oss för att testa minst en sak från föreläsningen. Om vi inte gjorde det hade vi ingen chans att omsätta det han tog upp från kunskap till kompetens och då var ju egentligen vår tid helt bortkastad.
Jag har tänkt mycket på just detta. Vi tar in väldigt mycket information av olika slag, både när det gäller yrket vi har, hälso- och träningsaspekter och mycket annat. Men betyder det att vi har kompetens på området? Hur mycket utav det vi tycker verkar bra av det vi läst eller hört på en föreläsning omsätter vi i praktiken?
Vad är det då för skillnad på kunskap, färdighet och kompetens?
Kunskap är teoretiska fakta. Sådant du kan läsa dig till eller lära dig på en kurs.
En färdighet är en förmåga som kommit med åren i samband med ökad kunskap/erfarenhet
Kompetens är förmågan och viljan att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter. Forskning visar att vi som vuxna lär oss allra bäst när vi får träna praktiskt och reflektera över vad vi gör. Först behövs rätt kunskap för att sedan, efter övning, få en färdighet. Det är när kunskap och färdighet tillämpas som kompetens uppstår.
Kortfattat kan man säga att:
- Kunskap är en input och
- Kompetens en output!
Reflektion – indivuduellt eller i grupp
Reflektion handlar om att rikta tillbaka ljuset på dig själv. Det är du och dina tankar som ska vara i fokus – inte allt annat eller alla andra. Att reflektera är att se på dig själv från ett annat perspektiv. Ett centralt syfte med reflektion är att utveckla din kompetens ur din egen vardag och börja förstå varför du handlar som du gör. Jag tycker att det är ett sätt att vara snäll mot mig själv. Även om jag gjort/sagt något som jag inte är stolt över, så kan jag förstå mitt agerande om jag reflekterar över det.
Att reflektera medvetet kan hjälpa dig att förändra dina beteenden eller att våga testa nya sätt att lösa problem på. Flera studier visar att regelbunden reflektion gör dig effektivare, mer kreativ och medveten om dina egna val och beslut. Det är även viktigt för att utveckla ditt förhållningssätt och bemötande, så reflektion är en viktig ingrediens i de utbildningar jag håller i när det gäller Validationsmetoden.
Ett exempel på hur jag gör:
Använd gärna papper och penna när du reflekterar. Att skriva ner saker som kanske maler i huvudet kan få dig att lättare hitta en lösning på det du funderar på. Information om händelsen skapas av dina egna ord, genom att tankar struktureras och känslor beskrivs. Detta ger flera goda effekter. När du skriver bearbetas händelsen ytterligare en gång och det möjliggör reflektion.
- Välj en situation som du vill fundera kring: Vad var det som hände i morse när jag skulle hjälpa Kalle att klä på sig? Han blev så ARG? ELLER
- Vad var det som hände i morse när jag skulle hjälpa Kalle. Han var så GLAD och han tackade mig för att jag hjälpte honom?
- Tänk igenom situationen och din upplevelse: Vad gjorde jag för att han skulle reagera så? Vad sa jag? Varför gjorde/sa jag så? Vad hände egentligen?
- Resultatet: vad har jag lärt mig? Hur ska jag agera nästa gång jag hjälper Kalle? Vad ska jag tänka på?
Man kan även använda punkterna ovan och reflektera tillsammans i teamet runt olika omvårdnadssituationer och utifrån detta skapa en handlingsplan.
Handledning i omvårdnad
Handledning i omvårdnad innebär att utveckla och stärka vårdpersonalens professionella yrkesroll i syfte att ge en god och säker omvårdnad. Det är en pedagogisk modell som utgår från att varje människa har inneboende möjligheter att utifrån egna upplevelser bearbeta tankar, känslor och handlingar för att komma till ökad självinsikt.
Alla deltagare i handledningen har med sig en situation eller händelsesom som kan gälla omvårdnad, etik, gruppdynamik eller ledarskap. Sedan väljer gruppen ut en situation som man ska arbeta med. Då blir en gruppmedlem fokusperson.
Fokuspersonen får berätta om sin situation, Vad hände? Hur kändes det? Vad är det man vill ha hjälp med?
Handledaren ställer öppna frågor till fokuspersonen ex: Vad är det som får dig/er att uppleva det? Vad gör hon? Vad säger hon? Vad gör och säger du? Hur kändes det? Frågorna ska hjälpa till att öka förståelse och reflektion runt situationen.
Handledaren sammanfattar vad hon uppfattat av det som sagts.
Övriga personer i gruppen släpps in och kan nu ställa frågor på saker de tänker på. Ingen ger råd, utan alla ställer frågor.
Det här är ett sätt att hjälpa fokuspersonen att reflektera över situationen.
Fokuspersonen berättar hur hon tänker utifrån allt som diskuterats. Om hon själv ser hur hon skulle kunna göra