I det här inlägget fortsätter jag att berätta om validationsprincip 9 ”Desorienterade gamla personer lever på många nivåer av medvetande, ofta samtidigt”. Du får veta vad Naomi menar med detta och varför vi aldrig ska ljuga i möten med en person som har demens.
Validationsprincip 9
”Desorienterade gamla personer lever på många nivåer av medvetande, ofta samtidigt”.
Alla människor lever på flera medvetandenivåer, ofta utan att vi tänker på det. Ett exempel kan vara en förälder som ligger och sover och plötsligt blir klarvaken när deras barn börjar skrika. Detta beror på att när vi är i ett tillstånd där vi är mindre medvetna (som när vi sover), förblir ofta en del av oss vaken för det oväntade eller för eventuella faror.
En berättelse om Stina och hennes katter
Detta gäller även Stina som är desorienterad. Stina har alltid haft hund och katt sedan hon var barn. När hon och maken inte längre orkade sköta om sitt hus som var utanför stadskärnan, sålde de huset och flyttade in till stan. Deras gamla katt levde inte längre. De flyttade till en lägenhet och hade inga bekanta där de bodde. Deras barn bodde på annan ort.
Efter ganska kort tid dog Stinas man hastigt och hon blev ensam i sin lägenhet. Hon satt oftast i köket och tittade ut på personerna som gick förbi ute på gatan.
Jag träffade Stina i samband med att en minnesutredning gjordes. Jag hade pratat med sonen, som var ganska bekymrad för att Stina hade så mycket hallucinationer. När jag frågade vad som gjorde att han trodde att hon hade hallucinationer, berättade han att Stina såg katter i lägenheten. Hon kokade potatis som hon ställde i skålar på golvet.
När jag besökte Stina och vi satt och pratade sa hon att hon hade katter.
– Har du katter? frågade jag
– Ja, har du inte sett dem? frågar Stina
– Nej, det har jag inte. Vart är katterna?
– De är i sovrummet, svarade Stina
– Har du haft katt förut?
– Ja, jag har haft både katt och hund sedan jag var barn. Det är sånt sällskap.
När vi pratat om katterna hon haft, berättade Stina för mig att hon inte hade katt nu och att hon saknade det. Hon berättade också att en del från hemtjänsten som besökte henne sa att de såg hennes katter. Närhon sa det skrattade hon lite.
Stina har inga hallucinationer. I sin ensamhet och brist på stimulans använder hon sitt ”inre öga” till att se sina katter från det förflutna. Hon ”ser” sina katter, men vet på en omedveten nivå att katterna inte är där.
Man ska aldrig ljuga…
Naomi säger : En validationsarbetare litar på att den desorienterade personen på någon nivå är medveten om verklighetens ”sanning”. Man ska aldrig ljuga eller låtsas att man ser någonting som inte finns där. Man ska aldrig spela med i den desorienterade personens ”fantasi”. Hon vet vad som är verkligt. Hon vet på en undermedveten nivå om du låtsas eller ljuger. Underminera inte förtroendet i relationen.
Vad är en ”vit lögn”?
En vit lögn är t.ex. att säga till Karin att ”mamma är ute och handlar och hon kommer sedan när hon har handlat färdigt”. När vi ljuger, även om det är välmenande, så vet Karin egentligen att mamman är död. Karin vet att jag ljuger och detta kan göra att Karin inte vågar lita på mig. Då kan jag inte heller bygga upp någon tillit i relationen till Karin.