fbpx

Det här är ett gammalt blogginlägg (men lite uppdaterat) som jag skrev som ett svar på en fråga som jag fick en jul:

”När du skriver om julen och allt som hör till så funderar jag hur personer med demenssjukdom klarar av alla intryck. Och vad bör vi som vårdpersonal tänka på? Många minnen väcks med musiken, dofterna, smakerna, alla ljus och släkten som hälsar på. Men förmågan att relatera till alla intryck är ju nedsatt och inte sällan skapas stress och oro. Har du några tips hur vi kan planera en bra jul för personen med demenssjukdom?”

Sinnesintryck vid demens

Det här är en väldigt stor fråga och det är alltid svårt att generalisera.  Det är ganska vanligt att personer med demens får svårare att tolka sinnesintryck, s.k. agnosi. Det kan innebära att personen inte känner igen välbekanta föremål eller personer, eller förstår vad orden betyder. Även tolkning av smak, lukt och beröring kan påverkas. Det är också viktigt att tänka på att våra sinnesintryck väcker minnen. Du kan utgå från dig själv. Vad väcker julmusiken i dig? Tänker du på något du upplevt som barn? Eller din första jul med din partner? Dina barn? Väcker det enbart glada minnen? Blir det för mycket ljud samtidigt?  Julen innebär många dofter och smaker, maten och glögg till exempel. En del personer med demens har nedsatt lukt och smak, men inte alla Det är också många synintryck – julgranen med ljus och kulor, prydnadssaker, kanske en jultomte osv. Allt detta samtidigt KAN göra att det blir kaos hos en person med demens

Hur kan vi planera en bra jul för personer med demens?

Hur kan vi planera en bra jul för personer med demens?

Ja, det handlar om att arbeta systematiskt i teamet. Liksom all personcentrerad omvårdnad, bör även aktiviteter och firandet av storhelger planeras utifrån personerna som bor där och vilka önskemål de har. Ibland är det personalens syn på hur julen ska firas som styr, då kan det krocka med en personcentrerad omvårdnad. Jag föreslår att aktiviteter planeras i 4 steg:

  1. Lär känna och förstå intresset och preferenser för alla individer
  2. Planera och skapa individualiserade strategier
  3. Utför de planerade åtgärderna
  4. Utvärdera, effektivisera för att optimera personernas upplevelse

Lär känna och förstå intresset och preferenser för alla individer

Jag förespråkar att det ska göras en analys och en genomförandeplan av alla personer som bor på en enhet, för alla är olika. Grunden i en personcentrerad omvårdnad är livsberättelsen. Prata med personen och anhöriga och skriv ner personens livsberättelse. Det är viktigt att den inte bara består av faktaord. Fråga om vad personen tyckte var roligt, hur har man firat helgdagar? Vilken musik/vilka låtar tycker personen om? Försök att få med känslor och relationer i livsberättelsen. Det är först då som den blir ett hjälpmedel i att förstå personen.

Många symtom på demens - ett pussel

Planera och skapa individualiserade strategier

När aktiviteter och firande planeras så ska detta utgå från det teamet vet om personerna på vårdboendet. Några punkter att fundera på:

  • Julpyssel innan jul? Vilket pyssel? Slå in julklappar? Baka?
  • Ska det vara allmän julklappsutdelning? Av en tomte?
  • Vilken musik ska man spela?
  • Finns det speciella önskemål om mat?

Det som är viktigt att komma ihåg är att det är vuxna personer som bor på vårdboendet. Jag har sett exempel där personal bemöter personerna som bor där som om de vore på en förskola. Gamla personer bemöts som barn.

Utför de planerade åtgärderna

Ge ett individuellt anpassat stöd som ska framgå i personens genomförandeplan. Stina eller Kalle kanske behöver ha en personal hos sig för att känna sig trygg. Behövs ljudmiljön anpassas? Det är kanske trevligt med julmusik, men det ska kanske inte spelas hela tiden. Eller är det flera saker som låter samtidigt? Hur är ljuset? Många måste ha väldigt ljus miljö för att se ordentligt. Personen kanske inte orkar vara med hela tiden, utan måste vila en stund. När en person med demens blir trött finns det en risk att förvirring och oro ökar.

Det är viktigt att observera hur personerna reagerar i gruppaktiviteter eller vid olika typer av firanden Jag vet att för många personer med demens är inte julfirandet eller andra större aktiviteter ett problem. Många lever upp, men det finns de som blir mer inneslutna i sig själva eller blir oroliga. Verkar Stina eller Kalle glad? Eller sitter Kalle och blundar eller kanske inte reagerar alls. Blir Stina orolig? Arg? Börjar hon vandra? Plocka med saker?

Utvärdera, effektivisera för att optimera personernas upplevelse

  • Hur har det varit under julfirandet?
  • Har alla fått det stöd som de verkar behöva?
  • Var det någon som blev orolig?  Vad kan den reaktionen ha berott på?
  • Är aktiviteterna anpassade för personen?
  • Tog personalen över för mycket? Stina är kanske van vid att duka, servera osv.
  • Blir miljön för stökig? Är det hög ljudvolym?
  • Förstår personen vad som händer?
  • Trivs personen i större sammanhang? Är personen blyg eller osäker?
  • Vad ska vi tänka på framöver? Behöver vi ändra på något?

Tänk gärna på Validationsprinciperna när ni utvärderar hur olika aktiviteter har fungerat.