Perception – att uppfatta och varsebli!
Enligt ordboken betyder perception ”Upptagning i medvetandet av sinnesintryck”. Perception kallas även för varseblivning och handlar alltså om hur vi tar emot, kodar och bearbetar sinnesintryck och information och utifrån detta skapar en meningsfull enhet.
Perceptionen inkluderar också:
- den proprioceptiva förmågan (kroppsuppfattningen) vilket gör det möjligt att avgöra kroppens position och rörelse.
- de kognitiva processer som är nödvändiga för att kunna ta in, läsa av och bearbeta information t.ex. känna igen ett bekant ansikte eller känna igen en välkänd doft.
- gör det också möjligt att uppleva balans, tid, takt och hastighet och hur man mår på insidan.
- den sociala perceptionen som ger människan dess förmåga att identifiera och använda sig av sociala hintar och signaler om människor och relationer.
Vi förstår världen med hjälp av våra sinnen. Det finns fem sinnen: hörsel, syn, lukt, smak och känsel. Dessa sinnen samlar in information och skickar den till hjärnan, som använder den för att förstå världen omkring oss.
För vissa personer som lever med demens misstolkar hjärnan informationen från deras sinnen. Detta kallas ”perceptionsförändringar” och leder till att de missförstår omvärlden eller, i mer sällsynta fall, att personen får hallucinationer.
Perceptionsförändringar kan också ske på grund av fysiska förändringar i hjärnan eller sinnesorganen, till exempel våra ögon eller öron. Det vanligaste exemplet på detta är att någons syn eller hörsel blir sämre när de blir äldre.
Hörselsinnet
Det finns en koppling mellan hörselnedsättning och demens. Jerker Rönnberg, professor i psykologi vid Linköpings universitet berättar i en intervju att signalerna inte alltid går fram till långtidsminnet på grund av att man har nedsatt hörsel. Då plockar man inte fram information därifrån i samma utsträckning. Man kan därför få sämre minne. Eftersom långtidsminnet är en viktig komponent i demenssjukdomen kan minnesförsämringen indirekt leda till demens.
Det kan också vara så att personen med demens har utmärkt hörsel. Perceptionsförändringarna i hjärnan kan göra att personen inte kan bearbeta vissa ljud och tolka det de hör.
De kan:
- ha problem med att räkna ut vad som sägs till dem och behöva längre tid att bearbeta det
- ha svårt att urskilja olika ljud
- bli skrämda av höga eller plötsliga ljud
- har problem med att identifiera vad ett ljud är,
Som ett resultat kan det vara svårt för personen att bearbeta och förstå vad de hör och kommunicera sitt svar. Detta kan leda till att personen blir tillbakadragen och socialt isolerad och kan utlösa känslor av ångest, frustration, förvirring och ångest.
Tips om vad du kan göra när personen har svårt med ljud
- Undvik platser med högt eller distraherande bakgrundsljud, som restauranger och köpcentrum, som kan överväldiga och förvirra personen
- Stäng av Tv:n, radion eller bakgrundsmusiken när du pratar med personen.
- Vänd dig mot personen och sök ögonkontakt – upp till 80 % kommunikationen är icke-verbal, t.ex. röst, gester, mimik
- Tala långsamt och tydligt med enkla ord. Ge personen tid att bearbeta det du har sagt och invänta svar
- Använd bilder för att illustrera vad du säger
- Ibland hör personen med demenssjukdom ljud som personen inte förstår vad det kommer ifrån – som att en tvättmaskin snurrar eller att bildörrar slår igen. Detta kan orsaka oro.
- Skriv ner det du vill säga – de kan ha lättare att förstå skrivna ord
Synsinnet
Att missuppfatta eller feltolka sina synintryck ökar med åldern eftersom synen kan bli sämre när vi åldras. Det är vanligast att äldre har dålig syn, glaukom eller fel på gula fläcken. Detta orsakar att personen ser dåligt eller får synfältsbortfall.
Även om ögonen hos en person med demens är friska, kan deras syn påverkas om hjärnan skadas. Olika delar av hjärnan bearbetar olika information. Nackloben bearbetar visuell information. Om de skadas kan personen ha svårt att tolka sina synintryck. Detta orsakar missuppfattningar. Tinning- och hjässloberna är involverade i att känna igen ansikten och föremål, och i att bedöma avstånd. Om dessa lober skadas kan en person med demens ha problem att känna igen ansikten eller föremål.
- En missuppfattning uppstår när Stina ser en sak som något annat, t.ex. att Stina tror att ett mörkare avsnitt i golvmattan är ett hål.
- En feltolkning inträffar när Stina har svårt att identifiera specifika föremål eller personer, t.ex. att Stina tror att sonen är hennes man.
- Stina kan också ha ”visuospatiala svårigheter”. Då har hjärnan svårt att bearbeta 3D information. Detta kan påverka hennes rumsliga uppfattning eller förmåga att bedöma avstånd. Hon kan ha svårt att använda trappor, parkera en bil eller känna igen föremål.
Tips om vad du kan göra när personen har svårt med synen
- Om Stina feltolkar en person, kan det vara jobbigt för alla. Om detta händer, be vänner och släktingar att presentera sig när de kommer, och att ha en namnskylt kan underlätta.
- Om Stina har tyckt om att läsa men inte kan det längre på grund av svårigheter med synen, kan hon pröva att lyssna på ljudböcker istället.
- Försök att vara lugnande och hjälp Stina att känna sig trygg. Hon kanske inte vill gå på golvet på grund av mörkare områden, erbjud henne din arm och följ henne framåt: Då kan hon se att golvet är säkert att gå på.
- Förbättra belysningen, så att det inte blir skuggor som skrämmer henne.
- Sätt bilder på dörrar till viktiga rum, till exempel badrummet och sovrummet.
- Tänk på att ha färger. Om du har en vit tallrik på ett vitt bord och kanske dessutom färglös mat, kan detta göra att personen inte ser maten.
- Samma sak med vit toalettsits på en vit toalett, gör att personen inte hittar toaletten.
Luktsinnet
Personer med Alzheimers sjukdom och parkinsondemens har ofta sämre luktsinne. Forskning har gjorts både i Sverige och i USA där man sett att luktsinnet försämras långt innan en demensdiagnos överhuvudtaget kan ställas. Personer med dåligt luktsinne löper större risk att få demenssjukdom än andra. Man har också sett att sambandet mellan nedsatt luktsinne och demens var särskilt uttalat för personer med den s k apoE4- allelerna, en genetisk variant som ökar risken för tidig form av Alzheimers sjukdom.
Den som har försämrat luktsinne kan t.ex. inte urskilja små luktförändringar, vilket kan leda till att personen inte känner lukten av rök från en eld eller känna på lukten om maten är dålig. Minskad lukt är också relaterad till dålig hygien, eftersom obehagliga dofter av urin, avföring och kroppslukt – som normalt skulle göra att personenskulle duscha och byta kläder – inte upptäcks.
Tips om vad du kan göra när personen har nedsatt luktsinne
- Se till att det finns spistimer och timer vid t.ex. kaffebryggare
- Se till att det finns fungerande brandvarnare
- Hjälp personen att rensa bort gammal mat från skafferi och kyl
- Hjälp personen med hygien och klädbyte
Nedsatt lukt- och smaksinne kan även påverka aptiten
Lukt och smak är hänger ihop på många sätt, och sämre luktsinne påverkar personens smaksinne. Även om det till en början kanske inte verkar så alvarligt med sämre luktsinne, är det mesta av det vi ”smakar” faktiskt från vårt luktsinne. Grundsmaker är smaker som vi människor känner med hjälp av smaklökar på tungan, i gommen och i svalget, dvs sött, salt, surt, bittert och umami. Lukt- och känselsinnet samverkar med smaksinnet för att skapa den totala smakupplevelsen. Om både lukt – och smaksinnet är nedsatt blir inte maten lika frestande för personen. Detta kan göra att personen går ner i vikt. Det kan också göra att personen dras till sötsaker, för det ger en smakupplevelse. Personen kan också stoppa olämpliga saker i munnen som ser frestande ut.
Tips om vad du kan göra när personen har sämre lukt- och smaksinne.
- Gör lukt- och smaktester med Kalle, för att avgöra vilken mat och dryck han fortfarande tycker om. Gör en lista över dessa livsmedel och håll den uppdaterad.
- Planera måltider och mellanmål utifrån den här listan. Detta kan göra att suget efter fet mat och sötsaker minskar.
- Var kreativ med matlagningen. Om personen hellre dricker än äter kan du göra olika näringstäta smoothies som innehåller både grönsaker och proteiner.
- Försök att planera så enkla måltider som möjligt.
- Försök att göra måltiderna till en så trivsam stund som möjligt genom att duka fint, att inte ha störande ljud på osv.
- Ibland kan något rött på tallriken göra att personen äter bättre.
Känselsinnet
När demenssjukdomen fortskrider, kan även känselsinnet påverkas. Detta kan innebära att personen inte kan tolka värme, kyla eller om något är vasst. Det finns också forskning som tyder på att förändringarna i hjärnan inte påverkar smärttröskeln, men att personen får större smärttolerans och svårare att uttrycka sin smärta. Detta gör att vi behöver vara extra observanta på ev. smärta om personens beteende förändras.
Tips om vad du kan göra när personen har sämre känselsinne
- Sätt något mjukt på vassa hörn
- Märk kranar tydligt med varmt och kallt vatten för att undvika att personen skållar sig.
- Kontrollera mattemperaturen, så att det inte är för varmt när personen ska äta
- Använd mild beröring som ett kommunikationsverktyg, t.ex. att hålla i handen, en kram eller försiktig massage.
Jag hoppas att du fått lite mer kunskap om hur demenssjukdomen kan påverka personens olika sinnen. Ta dig tid att undersöka detta på personer i din närhet som har demenssjukdom. När du har kunskap om detta kan du utveckla strategier för att personen ska vara så trygg som möjligt. Tänk även på att personens sinnen kan förändras över tid och ändra strategierna utifrån detta.