Personcentrerat förhållningssätt?

Personcentrerad vård är ingen teknik utan först och främst en filosofi som grundar sig på ett antal centrala värden, vilka har konsekvenser för vårt handlande    (Downs & Brooker)

Både nationellt och internationellt har begreppet personcentrerad vård vuxit fram som en beskrivning av god omvårdnad eller bra vårdkvalité, men vad innebär det egentligen? Det går att läsa och skriva hur mycket som helst om detta. Jag hittar ingen enhetlig definition, men som alltid så utgår jag från grundförhållningsättet i Validationsmetoden. 

Nu kommer jag skriva en serie om detta.  I den här delen kommer jag beskriva mer om vart  personcentrterad vård/förhållningssätt kommer ifrån. Lite också om grundförhållningsättet i Validationmetoden

Bakgrund till personcentrerat förhållningssätt

Den ställning eller status som ges en person av andra i ett socialt sammanhang och varande, innefattar erkännande, respekt och tillit. (Tom Kitwood)

Personcentrerad vård har sitt ursprung inom humanistisk psykologi. Psykologen Carl Rogers beskrev personens perspektiv och upplevelse av sin situation redan på 60- talet och Naomi Feil är influerad av honom i sitt arbete.

Tom Kitwood kom lite senare och var den som sedan beskrev hur en god vård för personer med demens kunde vara och använde uttrycket personcentrerad.  Kitwood beskrev att en förutsättning för att kunna ge en humanistisk och god vård, måste man också ha utgångspunkten att PERSONEN finns kvar. Personen har fått  en sjukdom som gör det allt svårare att kommunicera sin personlighet, sina behov, sina känslor och upplevelser. Detta ställer högre krav på oss som hjälper en person med demens i vardagen. Vi måste lära oss att se bortom de svåra symptom och funktionsnedsättningar sjukdomen innebär. Det följer ett etiskt krav att bemöta person med respekt och kärlek, att respektera personens tolkning av världen omkring, samt att synliggöra och tillgodose behov som närhet, meningsfullhet, aktivitet, glädje och beslutsfattande.

Validationsmetoden

Naomi Feil har ägnat hela sin karriär åt att utveckla vården för äldre personer som hon benämner desorienterade äldre-äldre. Hon  utvecklade Validationsmetoden som en reaktion på att Verklighetsorientering (som hon hade lärt sig under sin egen utbildning) inte var särskilt gångbara i arbetet med de gamla desorienterade personerna. När hon verklighetsorienterade dem upplevde hon att personerna drog sig alltmer in i sig själva eller blev  mer fientligt inställda. Istället för att utgå från sin verklighet, började hon lyssna på vad de gamla verkligen sa och gav uttryck för.

Naomi Feils mål för Validationsmetoden var att:

1. Stimulera verbal och icke-verbal kommunikation för att hjälpa till att återställa känslor av värdighet och välbefinnande.
2. Hjälpa personen att återfå sin självkänsla.

Naomi beskriver förhållningssättet i Validationsmetoden genom  11 principer. De hjälper oss att styra våra handlingar och avgör det bekräftande/validerande förhållningssättet. Vårt agerande i ett möte med en person med demens har sitt ursprung i principerna och stöder Validationsteknikerna.

De teoretiska utgångspunkterna i principerna är utformade av andra teoretiker inom  humanistisk psykologi (bl.a.  Carl G Jung, Abraham Maslow, Carl Rogers med tyngdpunkt på Erik H. Erikson) och har anpassats för personer med demens av Naomi Feil.

Här nämner jag de 11 principerna kortfattat:

1. Alla människor är unika och värdefulla.
2. Personerna skall accepteras som de är – vi skall inte försöka ändra dem.
3. Att lyssna med empati bygger tillit, minskar oro och återupprättar värdighet.
4. Smärtsamma känslor som uttrycks, erkänns och bekräftas av en
   lyssnare som man litar på, minskar.
5. Det finns en orsak bakom beteendet
6. De bakomliggande orsakerna till personernas beteenden kan vara ett eller flera
   grundläggande mänskliga behov
7. Tidiga inlärda beteenden återvänder när den verbala förmågan och
   närminnet försämras.
8. Personliga symboler, som personerna använder är personer eller saker – i nu tid – som representerar människor eller föreställningar från det förflutna som är laddade med känsla.
9. Personerna lever, ofta samtidigt, på många medvetandenivåer.
10. När de fem sinnena försämras, stimulerar och personerna, sina ”inre sinnen”: de ser med sitt inre öga och hör ljud och röster i sitt inre öra från det förflutna.
11. Händelser, känslor, ljud, dofter, smaker och bilder skapar känslor,
    som i sin tur väcker liknande känslor upplevda i det förflutna.

Om du arbetar utifrån detta på ett empatiskt sätt, i alla möten med personer som har demens, så arbetar du bekräftande enligt Validationsmetoden.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

När jag vill presentera en definition om vad eett personcentrerat förhållningssätt är, Brukar jag använda beskrivningen som fanns i de Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010:

• bemöter personen som en person med upplevelser, självkänsla och rättigheter
• strävar efter att förstå vad som är bäst för personen utifrån dennes perspektiv
• värnar personens självbestämmande
• ser personen som en aktiv samarbetspartner
• bekräftar personen i dennes upplevelse av världen
• strävar efter att involvera personens sociala nätverk

Som du ser så stämmer detta överens med Validationsprinciperna, även om Validationsprinciperna är mer beskrivande (enligt min uppfattning).

Vad är viktigt i vårt dagliga möte med en person med demens

Som personal har vi en viktig och ibland direkt avgörande roll i hur personerna vi möter mår och vilket välbefinnande de upplever. För att kunna hjälpa en person med demens krävs att vi har goda kunskaper om demenssjukdomar och hur dess symtom kan yttra sig för den enskilda personen.

Det krävs också att vi:

• har viljan att förstå och att lära känna de personer som vi möter och ska stödja
• har kunskap om personens levnadshistoria, personlighet, vanor, behov och önskemål
• har/ges förutsättningar att tillgodose de behov som finns hos personen i den aktuella situationen.

Genom vårt bemötande, med respekt för att personen är en unik individ med egna känslor och upplevelser och genom god omvårdnad, kan vi påverka de symtom som demenssjukdomen kan orsaka. Naomi Feil säger att de personer som är arga, ledsna eller oroliga, är de som behöver Validation mest.

En person med demens har ett stort behov av närhet, tröst, trygghet och av att få känna sig betydelsefull och delaktig i olika sammanhang. Här är vi som personal eller anhöriga oerhört viktiga i att stärka personen genom bekräftelse av dennes person och vilja, genom att erbjuda gemenskap, närhet och meningsfulla aktiviteter på anpassad nivå.

För att lyckas med en personcentrerad omvårdnad krävs även att det finns ett stöd inom organisationen att arbeta enligt förhållningssättet samt en gemensam värdegrund att utgå från. Det krävs tid för diskussion och för reflektion och det krävs en anpassning av den fysiska miljön.