Lewy Body Demens

Lewy Body Demens

Lewy body demens eller Lewykroppsdemens (LDB) påminner om både Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. Det är en sjukdom som oftare drabbar män från pensionsåldern och uppåt, och har ett ganska långsamt förlopp. Sjukdomen är underdiagnostiserad, cirka 10–15 procent anses ha denna demensform. Det är många som aldrig har hört talas om sjukdomen.  Det är även många läkare som inte riktigt vet hur sjukdomen ska diagnostiseras. Av den anledningen vet man inte riktigt hur många som har sjukdomen. En del får diagnosen alzheimer, en del parkinson demens och en del ospecificerad demens. En tidig, korrekt diagnos av Lewy Body Demens är viktig för att förstå detta tillstånd och hjälpa till att minska symtomen. Det är också viktigt för den här patientgruppen är också väldigt känsliga mot vissa läkemedel.

Vissa personer kan ha blandad demens, där de drabbas av två olika sjukdomar samtidigt. Någon kan diagnostiseras med demens med Lewy-kroppar och Alzheimers sjukdom, eller demens med Lewy-kroppar och vaskulär demens. Detta innebär att de kommer att påverkas av symtom på båda typerna av demens.

Orsaker till Lewy Body Demens

Lewykroppsdemens upptäcktes i slutet av 1980-talet, då forskare hittade proteinansamlingar av alfasynuklein i obducerade hjärnor från personer med demens. Ansamlingarna kallades Lewykroppar (se bild).  De hittades först i hjärnan, men senare forskning kunde visa att de inte bara finns i hjärnan, utan kan finnas i hela nervsystemet, som då blir påverkat och skadat.

Orsaken till att dessa förändringar uppstår är inte klarlagd. Personer med LBD har både lewykroppar och de plack i hjärnan som förknippas med Alzheimers sjukdom.

Symtom på Lewy Body Demens

Vid utredning presterar ofta personen bra på MMSE. Om personen har svårt att rita figur och att räkna, men klarar tids- och platsorienteringen bra, ska man alltid överväga Lewy Body Demens.

• Sömnsvårigheter. Drömmarna är ofta mycket verkliga och tyvärr oftast med otäckt innehåll. Personen kan fäktas, ropa och ibland trilla ur sängen eller går i sömnen. Det kan också vara så att dröminnehållet följer med under dagen. Extrem trötthet är vanligt, och många sover över tolv timmar per dygn och flera timmar under dagen. För personer som lever i parrelationer är det vanligt att behöva sova i skilda sovrum.
• Fluktuerande kognition med uttalade variationer i uppmärksamhet och vakenhet. Det är vanligt att förmågor och uppmärksamheten varierar kraftigt, att ena dagen uppfattas som fullt frisk och klar för att nästa vara förvirrad och ha stora svårigheter.
• Synhallucinationer (se bil nedan) som typiskt är komplexa och detaljerade. Är ofta ett tidigt symtom, och kan återkomma. Det kan vara former, djur eller människor, ofta detaljerade, men svarar oftast inte på tilltal och kan till exempel sakna ansikten. Hörselhallucinationer, lukthallucinationer och taktila hallucinationer (att det känns som någon rör vid en) kan också förekomma men är mer ovanligt. Det är vanligt att ha insikt om att hallucinationerna inte är verkliga och därför inte berätta om dem, inte ens för sina närmaste.
• Spontana symtom på parkinsonism: Till exempel muskelstelhet och långsammare rörelser. Skakningar förekommer men är ovanligare. Med tiden kan symtomen påminna mer och mer om Parkinson, med till exempel framåtlutad gång, små steg, försämrad ansiktsmimik, svårigheter att svälja och försvagad röst.
• Svårt med avståndsbedömning. Det kan bli svårare med rumsuppfattningen och att bedöma avstånd, vilket ger svårigheter med vardagshandlingar som att hälla vatten i ett glas eller sätta sig på en stol. Det är också att gå in i saker.
• Blodtrycksfall och yrsel på grund av svårigheter att reglera blodtrycket om du ställer dig upp. vanligt med fallolyckor
• Problem med minne och koncentration. Sjukdomen gör det svårare att tänka, minnas saker och uppfatta omgivningen på liknande sätt som vid Alzheimers sjukdom. Dessa symtom kommer oftast senare vid LBD än vid Alzheimers sjukdom.
• Depression. Personer med LBD är oftast medvetna om sin sjukdom, särskilt i början av sjukdomsförloppet. De är vanligt att de håller problemen för sig själva. Detta gör att många utvecklar depressioner.

Behandling vid Lewy Body Demens

• LBD kan ge ökad känslighet mot traditionella neuroleptika (t.ex. läkemedlet Haldol mot hallucinationer och vanföreställningar) och dessa bör undvikas eftersom de i undantagsfall kan vara direkt livshotande. 
• Många med LBD får till en början fel diagnos, och kan bli felbehandlade. Synhallucinationerna kan ge intryck av psykos, med följden att personen blir hänvisad till psykiatrin och får felaktig behandling med antipsykotiska läkemedel. Det förvärrar symtomen och kan vara skadligt.
• En del personer med LBD faller ofta och det är viktigt att kontrollera blodtrycket eftersom det ofta kan variera mycket mellan liggande och stående.
• Vid LBD finns samma brist på acetylkolin som Alzheimers sjukdom.
• Det är viktigt att sätta in behandling i rätt ordning. Alzheimerläkemedlen (acetylcholinesterashämmare och memantin) först, sedan läkemedel mot stelheten om den blir för svår. Behandling av blodtrycket kan också ge god effekt. Läkemedel mot hallucinationer ska i möjligaste mån undvikas. 

Om du vill veta mer

På Demensförbundets hemsida finns det några filer där professor och överläkare Elisabet Londos berättar om Lewy Body Demens. Den sista är en animerad film som beskriver sjukdomen på ett enkelt sätt. Filmer om LBD

Skådespelaren och komikern Robin Williams dog 2014. Han hade mått dåligt en tid och hade svårigheter med minnet vid sin sista filminspelning. Det visade sig att att han hade Lewy Body Demens. Det finns en dokumentär på Youtube om honom https://youtu.be/Qpjgek4T8A0