Jag läste nyligen en artikel om ”terapeutisk lögn”. Artikeln grundade sig i en fråga till en etisk kolumn i en tidning, som besvarats av en person som heter Chuck Klostermans. Frågan handlade om användandet av mörka mattor på vårdboenden för personer med demens. I frågan utgick man från att mattorna kan användas för att avskräcka personer med demens som vandrade, från att gå in i angränsande rum eller vilja gå ut från enheten. Anledningen är att personer med demens kan tolka mörkare områden i golvet som ett hål i golvet. Då är tanken att användandet av mörka mattor ska göra att personen blir rädd och inte vilja gå över mattan.
Vad är en terapeutisk lögn?
Jag tycker egntligen att det är ett dåligt exempel. Men i artikeln hävdar man att den mörka mattan är ett exempel på vad som kallas för en ”terapeutisk lögn” eller som vi säger i Sverige ”vit lögn”. Det har diskuterats inom forskning och omvårdnaden om det är etiskt försvarbart att ljuga för någon med demens. Termen terapeutisk lögn är i sig tveksamt: det första ordet är i sig bra, det senare fel och till och med omoraliskt. I en intervju där Vicki de Klerk Rubin intervjuade sin mamma Naomi Feil, sa Feil: ”Hur kan man kalla en lögn för terapeutisk? Hur kommer man undan med det? Det förvånar mig. Ingen med en psykologisk utbildning skulle kalla en lögn för terapeutisk. Om du använder empati och undersöker känslorna hos personen, så ljuger du inte”.
Det är aldrig okej att ljuga
Jennifer Bute, är en pensionerad läkare som fick diagnosen Alzheimers sjukdom i början av 2000-talet. Hon har använt sin expertis, för att ge råd om strategier för att leva så bra som möjligt med en demenssjukdom. En av hennes grundläggande övertygelser är att det aldrig är rätt att ljuga.
Bute berättade om ett samtal med en kvinna som väntade på att hennes döda bror skulle komma på besök. Istället för att ljuga eller avleda frågade Bute kvinnan ”Vad minns du bäst om din bror?” När de pratat en stund om kvinnans bror, sa hon själv att han var död.
Jag vet inte om Bute lärt sig Naomi Feils Validationsmetod, men de har båda samma uppfattning – att en person med demens lever på många nivåer av medvetande, ofta samtidigt. Detta innebär att kvinnan i exemplet ovan på en nivå visste att hennes bror var död, men just nu saknade hon honom.
Butes och Feil säger att tillit är nödvändig för att lugna en person med demens. När vi ljuger riskerar vi att personen inte kommer lita på oss. Försök att förstå personen och hur frustrerande det kan vara att inte veta var de är, eller känna igen ansikten på sina nära och kära, eller längta efter en person som aldrig kommer att komma.
Både Bute och Feil säger att ”du måste gå in i personens verklighet och ofta kommer personen sedan att återvända till din”. ”Få personen att känna sig värdefull och accepterad.”
Lögner kan hjälpa, genom att minska ångest
Förespråkare av en terapeutisk lögn försöker också minska oro. Till en början kan det verka som att lögnen används för att undvika svåra samtal. De hävdar att en lögn kan minska stressen hos personen med demens. Många säger att alternativet är att säga till personen med demens att personen har fel, något som gör ont, och kan göra personen mer upprörd och frustrerad. Att ljuga för någon med demens, som Klosterman hävdade, kan hjälpa personen att behålla en känsla av kontroll och självständighet i sitt liv. Genom att ljuga stöder vårdaren personens verklighet.
När jag bekräftar en persons känsla så ljuger jag inte
När jag har utbildning och handledning, kommer det oftast upp diskussioner om att använda vita lögner i möten med personer som har demens. Inom Validationsmetoden finns det en princip om just detta: ”desorienterade gamla personer lever på många nivåer av medvetande, ofta samtidigt”. Med detta menar Feil att ”Validation inte handlar om att ljuga för den desorienterade personen. Det handlar om att träda in i Stinas verklighet och att vara med henne tills hon är redo att komma tillbaka till nutid”. En person som är certifierad validationsarbetare litar på att Stina på någon nivå är medveten om verklighetens ”sanning”. Man ska aldrig ljuga eller låtsas att man ser någonting som inte finns där. Man ska aldrig spela med i Stinas ”fantasi”. Hon vet vad som är verkligt. Hon vet på en undermedveten nivå om du låtsas eller ljuger. Underminera inte förtroendet i relationen genom att ljuga.
Det finns en orsak bakom beteendet
En person som är certifierad validationsarbetare vet att ”det finns en orsak bakom beteendet hos mycket gamla desorienterade personer”. Den orsaken grundar sig i ett behov eller en känsla. För att bekräfta (validera) personen ska du utforska vilken känsla eller behov som ligger bakom det personen gör. I exemplet där kvinnan väntar på sin bror kan det t.ex. vara saknaden efter honom eller saknaden efter något som de gjort tillsammans som kan ligga bakom att hon vill att brodern ska komma.