fbpx
Naomi beskriver det personcentrerade förhållningssättet i Validationsmetoden genom 11 principer. De hjälper oss att styra våra handlingar och avgör det bekräftande/validerande förhållningssättet. Vårt agerande i ett möte med en person med demens har sitt ursprung i principerna och stöder Validationsteknikerna.⁠
De teoretiska utgångspunkterna i principerna är utformade av andra teoretiker inom humanistisk psykologi (bl.a. Carl G Jung, Abraham Maslow, Carl Rogers med tyngdpunkt på Erik H. Erikson) och har anpassats för personer med demens av Naomi Feil.⁠
Du kan se inlägget om alla Validationsprinciper här. När du klickar på rubriken till principen kommer du till en mer utförlig beskrivning av varje princip. Just nu gäller det bara princip 1-6 och nu kommer även princip 7

Validationsprincip 7 – 

Tidigt inlärda beteenden återvänder när den verbala förmågan och närminnet försämras

Den här principen hänger ihop med Princip 6 – De bakomliggande orsakerna till desorienterade mycket gamla personers beteende kan vara ett eller fler av följande grundläggande mänskliga behov. I den principen beskriver jag att personer i fas 1 pratar om sina behov, medan en person i Fas 2 främst visar sitt behov med det de gör samtidigt som de pratar om det. Naomi säger att de uttrycker sitt behov mer poetiskt.

I princip 7 som handlar om att ”tidigt inlärda beteenden återvänder när den verbala förmågan och närminnet försämras” förklaras hur en person i fas 3 visar sitt behov.

När hjärnans kognitiva funktioner blir allt sämre, återtar många desorienterade personer rörelser och läten som påminner dem om när de var barn. En del säger att personer med demens ”går i barndom”. Då kan man tänka att de blir BLIR som ett barn igen. Det är helt fel. De är vuxna personer med kognitiva nedsättningar som gör att de har svårt att uttrycka sig verbalt. Ett exempel är en gammal man som vaggar sig själv för att känna sig trygg, när han inte längre kan uttrycka sitt behov av trygghet. Vaggandet kan återskapa känslan av att sitta i mammas famn och bli tröstad. Vi kan försöka att förstå behovet eller känslan mannen uttrycker samtidigt som vi fortfarande respekterar honom.

Äldre kvinna

Exempel på hur en person i fas 3 kan uttrycka sitt behov

Stina är i tredje fasen och har både dålig hörsel och syn. Hon har förlorat mycket av sin verbala kommunikationsförmåga och använder istället sitt kroppsspråk för att förmedla sig. När hon känner sig rädd och ensam, vaggar hon fram och tillbaka medan hon stryker med händerna i ansiktet. Hon uttrycker sitt behov av att bli älskad.

Som Validationsarbetare är det viktigt att se att det finns ett behov bakom agerandet. Om Stina ser rädd ut säger jag det:

Stina du verkar rädd! Vill du berätta?

Om Stina inte vill/kan berätta kan jag fråga henne om hon vill att jag ska sitta hos henne en stund. Min uppgift är att finnas där, visa empati och dela känslorna – i många fall räcker det.

Vävstol

Personerna i den här fasen kan också visa sitt behov av att vara nyttig på olika sätt. Många personer tar tag i saker och undersöker på olika sätt eller de kanske tar ett papper eller en duk som de viker och viker. Viker Greta kanske tvätt?

En dam som vi kan kalla Greta som var i den här fasen åkte rullstol fram och tillbaka. Sedan satte hon sig vid ett bord och drog med handen åt sig. Det här var en kvinna som hade vävt mycket. Hon hade en hel chiffonje full med vackra dukar och gardiner som hon vävt. Eftersom vi visste det kände vi igen rörelsen från en person som drar i slagbommen vid vävning. Vi kunde då bekräfta hennes bohov av att vara nyttig genom att ta fram dukar och hon kunde känna och titta på dem. Vi bekräftade också att hon varit väldigt bra på att väva. Detta upplevde vi att hon mådde bra av.

Så det handlar om att vara nyfiken och försöka förstå vad personen gör och bekräfta det du ser.