fbpx

Närbild på Maria Hedman Holmblad

Hur ser en arbetsvecka ut för mig som arbetar som demenssjuksköterska?  Jag tänkte att det kan vara intressant för en utomstående att veta. Jag tycker själv att jag har ett intressant och viktigt arbete, även om det är en vanlig arbetsvecka för mig. Ibland slås jag av att andra personer inte riktigt vet vad man gör i ett minnesteam. Nu ser det inte lika dant ut för alla som jobbar som demenssjuksköterska, men jag tror att vi har ungefär likartade arbetsuppgifter. Jag arbetar i team med en arbetsterapeut. En del av det vi gör, gör vi tillsammans. Inte allt.

Maria Hedman Holmblad sitter med ryggen mot kameran. Arbetar vid en dator

Arbetsuppgifter

Grunden i vårt arbete är ett personcentrerat förhållningssätt och vi utgår från Validationsmetoden i alla möten vi har.
Den största delen av vårt arbete innebär minnesutredningar. Vi samarbetar med de tre vårdcentralerna i kommunen. Läkarna där skriver remiss till oss. Då gör vi MMSE (Mini Mental State Examination), klocktest och anhörigintervju. Detta ingår i den basala demensutredningen. Om personen som utreds kör bil, gör vi andra test för att undersöka överblick och reaktionsförmåga. Ibland ställer vi även frågor om depression. Vi gör ungefär 120 minnesutredningar varje år
Uppföljning och stöd. Vanligtvis har vi kontakt inom ett halvår och erbjuder då anhörig att vara med i en anhörigcirkel. Vi följer upp hur det går, viss läkemedelsbehandling och ger individ- och anhörigstöd. Om det uppstår behov av spisvakt eller andra kognitiva hjälpmedel, hjälper vi till med det.
Vi samarbetar också med biståndshandläggarna vid vårdplaneringar. Vår kunskap i en bekräftande kommunikation underlättar mötet och att personen med demens blir involverad i samtalet.
Handledning, utbildning och stöd till personal på vårdboende, hemtjänst och dagvård utifrån behov.
Ja, det är ganska spridda arbetsuppgifter.

Måndag

Vi vill kunna vara ganska flexibla, så vi har sällan en fulltecknad almanacka på måndag morgon när vi kommer till jobbet. Ibland ringer en anhörig och behöver ha stöd så snabbt som möjligt. Ibland är det personalen på ett vårdboende som behöver ha stöd/handledning. Det kan även vara en läkare som ber oss prioritera en utredning av någon orsak. Så vi tycker det är viktigt att kunna vara flexibel.
I fredags eftermiddag hade jag anhörigsamtal för en utredning som jag håller på med. Detta har jag skrivit rent och sedan skickat till vårdcentralen på förmiddagen. Jag har även registrerat och bekräftat 2 remisser som vi fått.
Jag tycker det är jätteviktigt att nätverka med personer på olika sätt. Det är väldigt lärande och inspirerande att prata med andra som jobbar med liknande saker. På eftermiddagen hade demensteamen i Örebro län nätverksträff i Örebro. Just den här konstellationen är ganska ny. Vi planeras att träffas 1 g/halvår, för att delge varandra hur vi arbetar i de olika kommunerna och kanske samverka på andra områden.

Tisdag

På förmiddagen ska vi slutföra sista planeringen inför anhörigcirkel som vi har på onsdag.
Har även inplanerat en uppföljning på telefon.
På eftermiddagen ska jag till ett vårdboende. Personalen där vill ha stöd och handledning. Många gånger är jag med på en avdelning eller i hemmet hos personen för att se vad det är som händer, när det är någon typ av problem. Sedan pratar jag med personalen om vad de upplever för problem. Sedan brukar vi tillsammans utveckla en handlingsplan som ska följas och sedan följas upp.

tecknad bild där hjärnan är som ett pussel

Onsdag

På förmiddagen är det uppföljning inplanerat
På eftermiddagen har vi anhörigcirkel. Vi startar en grupp/halvår och varje grupp träffas 5 gånger. Det primära syftet med anhörigcirkeln är att anhöriga ska träffa andra som är i en liknande situation. Varje träff har ett tema som diskussionerna utgår ifrån.
Den här veckan pratar vi om varför en minnesutredning görs, olika demensdiagnoser och även symtomlindrande läkemedel (s.k. bromsmedicin). Det ska finnas mycket utrymme för samtal och frågor vid alla tillfällen. Ibland blir det så mycket samtal att vi inte hinner gå igenom allt vi planerat. Men det är gruppens behov som styr. Då är inte vår planering det viktigaste.

Man i rullstol med ryggen mot kameran

Torsdag och fredag
De dagarna är inte så välplanerade än. Jag vet att jag ska följa med en biståndshandläggare på en vårdplanering, någon av dagarna. Tiden är inte helt bestämd ännu.
Jag och min kollega räknar också med att kunna göra två hembesök för att göra minnesutredning. Då gör en av oss MMSE och klocktest tillsammans med personen som ska utredas. Den andra gör anhörigsamtal. Innan veckan är avslutad så ska allt vi gjort ha dokumenterats och skickats till vårdcentralen.
Ja, ungefär så ser en vanlig arbetsvecka ut för mig.

Har du några funderingar utifrån detta? Delge gärna dina tankar.