Mina erfarenheter av att utveckla bemötandet
Jag har arbetat som sjuksköterska på en enhet för personer med demens i ca 17 år, innan jag runt 2010 började samarbeta med Karlskoga kommuns Minnesteam och sedan blev jag anställd sjuksköterska där. Sedan jag lärde mig Validationsmetoden och fick djupare kunskap om demenssjukdomarna, har jag sett med egna ögon vilken skillnad på livskvalitet det är för personerna med demens när man verkligen jobbar med att förbättra omvårdnaden och omsorgen. Detta innebär hur man kommunicerar med personerna, reflekterar i personalgruppen runt vad som händer i möten när en person med demens visar oro eller ilska, arbetar med att hitta stimulans utifrån varje enskild individs behov och genom detta kan minska olämplig medicinering. Det är inte lätt. Jag vet det.
Jag vill vara delaktig i en demensvård av kvalitet och där man arbetar med att få personerna vi möter i arbetet att må så bra som möjligt fysiskt, psykiskt och socialt. Enligt BPSD registret säger man att 80-90% av alla som utvecklar demens har någon form av BPSD problematik någon gång under sin sjukdomstid. Om dessa personer får enbart olämplig medicinering, bidrar vi till att de blir sjukare och mer hjälpbehövande än de behöver vara. Det vill vi väl inte? Det kan vara jag, du, vår livskamrat, vänner, föräldrar som utvecklar demenssjukdom. Hur vill vi ha det då?
Ovanstående punkter finns med i Nationell strategi för omsorg om personer med demenssjukdom som regeringen antog tidigare i år.
Ali Kazemi professor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde har genom att analysera resultaten från Socialstyrelsens Öppna jämförelser samt skickat ut enkäter, intervjuat och observerat personal inom hemtjänst och äldreboenden fått fram klara samband:
”Öppna jämförelser påvisar stora skillnader mellan olika kommuner, med sin ranking. Den utgår från att mer pengar och budgetmedel i sig ger bättre kvalitet i äldreomsorgen, men vår forskning visar att det inte har ett samband med nöjdhet”.
”Personalens bemötande är allra viktigast. Inte minst genom att de bygger relationer som ger trygghet. Bra relationer med personalen kan också minska känslan av ensamhet bland de äldre.”
Inom Validationsmetoden enligt Naomi Feil är empatin grunden för att bygga relationer med en person med demens. För att få en relation krävs det att personen får tillit till oss som möter dem i vårt arbete. När någon verkar orolig, blir arg eller är ledsen måste vi fundera på vilket behov personen uttrycker just nu och bekräfta det vi ser och arbeta vidare utifrån det. Många gånger minskar oron eller vad det är då. Gå till dig själv – om du är ledsen och din livskamrat/vän ignorerar det – Hur känns det då?
respekt/relation/bekräftande bemötande
Grundläggande mänskliga behov