Kognitiva symtom – minnet

Det första många tänker på när det pratas om demens, är att personen har dåligt minne, hittar dåligt och att de blir allt mer beroende av hjälp. Som jag tidigare skrivit finns det många olika demensdiagnoser och symtomen är olika vid olika diagnoser.
På svenskt demenscentrums hemsida har de en uppdelning på symtomen enligt detta:
Kognitiva symtom – försämrat minne, språk och andra förmågor kopplade till vårt intellekt
Psykiatriska symtom – t.ex. förvirring, ångest och aggressivitet
Beteendemässiga symtom – t.ex. vandra, plocka/flytta saker, rop
Kroppsliga symtom – t.ex. urininkontinens, balanssvårigheter, kramper

Kognitiva symtom
Jag kommer att börja beskriva kognitiva symtom.
Kognition = är en psykologisk term och kan kort förklaras som en samlingsterm för de mentala processer, normalt viljestyrda, som handlar om kunskap, tänkande och information. (Wikipedia).

Hjärna

Minne
Det finns olika minnessystem och vissa försämras snabbare än andra vid demens. Minnet delas in i korttidsminne(arbetsminne), och långtidsminne.

Korttidsminne
Korttidsminnet hanterar information som vi är i behov av i stunden, t.ex telefonnummer, instruktioner eller delsteg i huvudräkning. Det här minnet är viktigt för många aktiviteter, som planering, att kunna göra flera saker samtidigt och att lösa problem. Korttidsminnet är nära besläktat med uppmärksamhet och samspelar med långtidsminnet på olika sätt. Ett väl fungerande arbetsminne har betydelse för bland annat språkförmåga och förmågan att ta till sig ny information.

Långtidsminne
Kan delas in i olika system: Procedurminnet, Semantiskt minne, episodiskt minne och perceptuellt minne. Här kommer en enkel beskrivning av vad det är och hur det kan påverka en person som får demens.

Procedurminnet
handlar om förmågan att lära in och senare utföra olika motoriska färdigheter, som att cykla, rulla bulldeg osv. Även kognitiva färdigheter kan räknas till procedurminnet, t.ex. en viss typ av matematisk beräkning.

Semantiskt minne
är grunden för våra kunskaper om världen. Att Helsingfors är huvudstad i Finland eller att associationen mellan bord och stol är större än mellan soffa och pistol är exempel på semantisk kunskap. Specialistkunskaper som vi får via träning och yrkesutbildning lagras också i vårt semantiska minne. Vi använder oss också av det semantiska minnet för att hitta rätt väg och för att minnas namnen på våra vänner.
Bristerna i det semantiska minnet kan kompenseras med lite hjälp från omgivningen. En enkel ledtråd, som att peka på gaffeln när bordet dukas, eller att föra handen med hårborsten mot håret kan göra att personen med demens hamnar på rätt spår och klarar av att utföra en syssla

Episodiskt minne delas in i två delar
Retrospektivt episodiskt minne baseras på erfarenheter och rör främst det förflutna, vilket ger oss möjlighet att göra en mental tidsresa och återuppleva tidigare erfarenheter. Ett exempel är att komma ihåg vad man åt till lunch i förrgår – och var man åt lunchen. Detta exempel innehåller de tre episodiska huvudkomponenterna: att minnas vad, när och var.
Vid många demensdiagnoser drabbas förmågan att bilda nya minnen först. Detta gör att det är främst händelser från och med insjuknandet som personen glömmer bort – det episodiska minneslagret fylls inte på längre. När personen blir sämre i sin demens blir även minnet sämre. Personen får allt svårare att plocka fram även gamla minnen. Jag har läst att minnen som är återinlärda många gånger (t.ex. en sångtext) eller minnen som förknippas med starka känslor (både positiva och negativa) brukar leva kvar längst.

F341EBF6-F368-4DE9-94D9-264CA3E87ED8
Skulptur i Statsparken, Örebro Foto Maria Hedman Holmblad

Prospektivt episodiskt minne hanterar händelser vi måste komma ihåg framåt i tiden, t.ex. en tid hos frisören eller att vi ska ringa ett viktigt samtal.
En kalender där en vecka eller en dag i taget syns och det man ska göra under dagen står med, kan underlätta.

Perceptuellt minne
Hanterar vår förmåga att snabbt identifiera föremål i omvärlden. Detta minne påverkas oftast inte av åldersförändring. Det här minnet används till exempel för att påverka oss med reklam. Om vi sett positiv reklam om ett schampo på TV som lindrar ett besvär med hårbotten som vi har, ökar chansen att vi köper just det schampot när vi handlar. Chansen att upptäcka schampot har ökat, utan att vi måste komma ihåg (med hjälp av det episodiska minnet) att vi sett reklamen.

 

Om du är intresserad av att läsa om minnet kan jag verkligen rekommendera Det åldrande minnet – Nycklar till att bevara hjärnans resurser av Lars Nyberg, Lars-Göran Nilsson, Peter Letmark

En kommentar på “Kognitiva symtom – minnet

  1. Pingback: Kognitiva symtom - orientering

Vad tycker du om inlägget? Har du några funderingar eller kommentarer om innehållet?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: