Vikten av att få känna sig aktiv

Vikten av att få känna sig aktiv handlar om att vi är en aktiv varelse som behöver aktivitet och stimulans för att uppleva välbefinnande och meningsfullhet. Inom Validationsmetoden pratar vi om ”Att vara nyttig/arbetande/aktiv” är ett grundläggande mänskligt behov. Olika personer med demens har olika sätt att uttrycka behovet och visa att de har det långtråkigt. En del kan säga vad de vill göra, andra aktiverar sig själv på olika sätt. Någon kanske blir orolig och utåtagerande, medan andra försjunker i minnen. Det är lätt att tro att många personer med demens är för sjuka för att kunna göra något. Men det är faktiskt så att i vilket stadium i sjukdomsförloppet personen än befinner sig, så behöver varje person få möjlighet till meningsfull sysselsättning. I det här blogginlägget vill jag ge lite råd om hur man kan arbeta med aktivitet.

Vad är en aktivitet?

Min erfarenhet är att det oftast är gruppaktiviteter som värdesätts på ett vårdboende. Att ordna gruppaktiviteter är ett bra sätt att göra livet rikare och roligare för personer med demens. Att skapa gemenskap och att göra något tillsammans med andra ger en extra krydda i vardagen.

Men det är faktiskt så att många personer med demens inte klarar av gruppaktiviteter. Det kan bero på att de aldrig har varit intresserade av gemenskap i större grupper, att de har en demenssjukdom som gör det svårt att klara gruppaktivitet eller att de är för dåliga i sin sjukdom för att klara en gruppaktivitet. Det är då viktigt att fundera på hur man ser på aktivitet på vårdboendet och hur alla som bor där kan få känna känslan av att vara nyttig, arbetande eller aktiv.

Aktivitet kan delas på flera olika sätt:

  • Kroppslig/fysisk aktivitet – Gymnastik, dans, personlig ADL, promenader, andningsträning
  • Social aktivitet – Måltiden/kaffestunden, fester, dans, utflykt
  • Inre – fantasi, dagdrömmar, vikten av att få vara ensam
  • Yttre – att göra något
  • Individuell – det man gör själv ev. med en vårdare
  • Grupp – strävar efter att gruppen ska samarbeta. Gruppledaren är behjälplig för att få igång gruppen t.ex. pedagogisk lunch. Viktigt att aktiviteten är utifrån individens förmågor, önskemål, intressen och behov.
  • Individuellt i grupp – man har en uppgift i en gruppaktivitet t.ex. köksgrupp där olika deltagare gör olika moment.

Som personal på ett vårdboende har du många möjligheter att bidra till ett aktivt liv för personerna med demens. Vardagen bjuder hela tiden på tillfällen att engagera personerna, göra dem delaktiga och ge dem tillfredsställelsen att vara till nytta. När man som personal känner sig stressad är det lätt att tycka att det går fortare att göra det som måste göras själv, istället för att involvera någon av de som bor på vårdboendet i aktiviteten. Men om du tar dig tiden att be om den där hjälpen, har du plötsligt gjort minst dubbel nytta. Sysslan blir gjord och personen med demens får vara aktiv. 

Andra gånger kan det handla om att vara lyhörd för ett initiativ från personen och att vara flexibel. Ibland kanske en kort promenad eller en pratstund är viktigare än den vårdrutin som egentligen står på programmet. Sjukdomen gör det ofta svårare att tala om vad man vill så det gäller för omgivningen att försöka tolka de signaler som ges. Alla signaler är inte alltid så tydliga. 

Stina städar

Stina flyttar runt på saker i dagrummet på boendet. När undersköterskan Lena säger till henne att inte stöka till och sluta greja, reagerar hon med ilska. Lena upplever inte att hon gjort något, men i Stinas sinnevärld så städade hon och hon har alltid varit den som städat och hållit ordning. Om Lena då istället hade sagt: ”Oj, vad du jobbar Stina!” ”Är du van att hålla ordning och reda?” Då blir Stina sedd. Kanske vill hon ha en sopborste att sopa av golvet med, eller hjälpa till i köket med disken, skala potatis osv…

Stina i exemplet ovan kan anses ha Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid demenssjukdom (BPSD- symtom) eftyersom hon är plockig, vandrar runt och blir irriterad. Om man skulle göra en BPSD-analys ingår det att göra en analys om det finns daglig positiv samvaro och aktivitet.

Hur involverar vi till aktivitet?

Hur hittar vi aktiviteter som involverar var och en av de som bor på ett vårdboende? I det personcentrerade perspektivet på aktivering, måste aktiviteten vara avpassad efter individen och dennes behov, förmågor och önskemål. Som jag skrev i inledningen beskrivs aktivitet som ett av de viktigaste psykologiska behoven hos personer med demens eftersom en aktivitet som känns meningsfull ger glädje och höjer livskvaliteten. Känslan av välbefinnande efter att ha gjort någonting roligt eller meningsfullt dröjer sig ofta kvar, även om Stina glömt vad hon har gjort. Hur hittar vi då aktiviteter som Stina tycker är meningsfulla?

  • Det krävs Kunskap om Stina. Det får vi bland annat genom att prata med Stina och hennes anhöriga och skriver ner en livsberättelse. Vad har varit viktigt för Stina? Vad har hon gjort mest i sitt liv? Vilka fritidsintressen har hon haft? Hur kan vi stödja det idag? Hur påverkar demenssjukdomen förmågan i en aktivitet?
  • Aktivitet kräver fingertoppskänsla i bemötandet för att få med Stina i en aktivitet. Hur motiverar vi henne? Vad säger vi? En person med demenssjukdom har ofta under lång tid upplevt att gång på gång misslyckas med olika aktiviteter. För att undvika ytterligare misslyckanden väljer många att svara ”nej” till att delta när en direkt fråga ställs. Det kan vara bättre att inte fråga utan istället direkt börja med aktiviteten och be personen med demens att ”hjälpa till”.
  • Individuell svårighetsgrad En aktivitet som ställer för höga krav innebär ytterligare ett misslyckande för Stina med ytterligare sänkt självförtroende som följd. Om Stina t.ex. vävt mycket kan hon känna sig nyttig genom att hon blir bekräftad i att hon har kunnat väva. Se till att något som hon vävt och som hon uppskattat mycket (t.ex. en duk) finns i hennes bostad och låt henne känna på duken och prata med henne om den och att du vet att hon vävt den.
  • Procedurminnet är oftast längst bevarat hos personer med demenssjukdom. Det kan beskrivas som ett motoriskt och autonomiskt minne vi använder när vi t.ex. äter, cyklar eller promenerar. Den bristande förmågan att lära in nytt innebär att aktiviteterna måste vara av sådan art att personen kan utnyttja redan inlärda färdigheter. Du kan hjälpa igång en aktivitet med guidning. Stina vet kanske inte vad hon ska göra med hårborsten om vi bara ger henne den. Men om man för hennes hand till håret och startar rörelsen, så kan hon borsta håret själv.
  • Senare i sjukdomen handlar aktiviteten mer om att skapa kontakt med Stina. Sjunga en sång som betyder mycket för Stina, taktilstimulering, fotbad, känna gräset mot fötterna, att någon söker ögonkontakt och säger mitt namn.

Planera och strukturera rutiner

Rutinerna tar sin utgångspunkt i att skapa en lugn och trygg miljö hos personerna. Rutinerna ska även ge förutsättningar för dagliga aktiviteter, regelbunden kontakt med någon annan person samt för uppbyggnad av ett individuellt anpassat stöd.

  • Utarbeta en livsberättelse för att kunna utgå från personen behov och intressen.
  • Ha regelbundna omvårdnadsmöten där teamet hjälps åt att planera individuella aktiviteter och även följer upp det som görs.
  • Gör en veckoplanering över individuella- och gruppaktiviteter och skriv in dem i en allmän almanacka
  • Tydliggör kontaktpersonens ansvar och ansvarsfördelningen relaterat till olika aktiviteter på vårdboendet.

Hur gör ni på din arbetsplats för att erbjuda personer med demenssjukdom vardagliga aktiviteter, inklusive fysiska aktiviteter? Vilka hinder finns? Hur kommer ni förbi dem?

En kommentar på “Vikten av att få känna sig aktiv

  1. Pingback: Aktiviteter i Karlskoga kommun - Marias Kunskapskälla

Vad tycker du om inlägget? Har du några funderingar eller kommentarer om innehållet?

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: