Grundläggande behov hos personer med demens

Vad är grundläggande mänskliga behov hos en person med demens? Hur tolkar vi deras beteende för att förstå vad de försöker förmedla. En person med demens har samma behov som alla vi andra. De har däremot svårt att möta sina behov själva. Vi som finns runt dem måste hjälpa dem med det. Här beskriver jag lite om behov och hur en person med demens kan uttrycka dem.

Äldres visdom

”För att kunna möta äldre-äldre personer med empati, måste vi förstå den komplexa sammanflätningen av kognitiv nedsättning och grundläggande behov,” skriver Naomi Feil i Validation Breakthrough. Naomi Feil har utvecklat Validationsmetoden och det är en bemötande och kommunikationsmetod inom demensvården. Naomi Feil, som har mer än 30 års erfarenhet av att arbeta med äldre säger att ”gamla desorienterade personer (personer med demens) har en intuitiv visdom, en grundläggande mänsklighet som vi alla delar. Bakom deras desorientering ligger en människokunskap. Jag har bevittnat denna ”mänskliga kunskap” hos personer med demens, även när de har svårt att formulera sina tankar. Jag kallar det för visdom”.

Meningen bakom beteendet

De flesta av våra handlingar motiveras av ett behov av något slag, även för personer med demens. Det finns en mening bakom beteendet. Det borde inte överraska att gamla personer har samma behov som alla andra. Trots detta finns det många som tror att behov och känslor försvinner när en person med demens blir sämre i sin sjukdom. En del pratar om personer med demens som att de inte har någon identitet längre, de blir enbart sin sjukdom. Det kan bli att vi behandlar dem som barn. Vi pratar om dem som om de är osynliga även om de är bredvid oss. Vi berättar för dem vad de ska göra. Vi begränsar dem fysiskt och ger dem olämplig medicinering som psykofarmaka. Vi ignorerar och isolerar dem. Med den synen tar vi bort deras möjlighet till livskvalitet. Vi misslyckas med att ge dem det de behöver för att leva ett bra liv fram tills de dör. Betrakta istället personens beteende, tankar eller känslor som det enda sättet personen kan förmedla sig på för tillfället. Genom att försöka förstå anledningen till beteendet och vad som kan ha utlösa det, kan du hitta sätt att ge stöd som kan bidra till att hantera och förebygga svåra situationer

Grundläggande behov

Feil utvecklade Validationsmetoden genom att lära sig av sina misstag. Det måste vi ta efter för att utveckla en djupare förståelse. Men också för att utveckla våra verktyg och tekniker för att stötta personer med demens på ett bättre och mer personcentrerat sätt. När de får det svårare att göra praktiska saker själva är det vårt ansvar att hjälpa dem att tillgodose sina behov under den sista delen av deras liv. Fell säger att ”äldre- äldre desorienterade” personer (hennes benämning på personer med demens) har psykologiska och sociala behov.

Behoven som Feil beskriver är:

  • Lösning av oavslutade livsuppgifter för att dö i frid.
  • Leva i frid.
  • Behov att upprätta en känsla av jämvikt när syn, hörsel, rörlighet och minne försämras.
  • Behov att få mening i en outhärdlig verklighet: att finna en plats som känns behaglig, där man känner sig till freds eller i harmoni och där relationerna är välkända.
  • Behov av erkännande, status, identitet och egen värde.
  • Behov av att vara till nytta och produktiv.
  • Behov av att bli lyssnad till och respekterad
  • Behov av att uttrycka känslor och bli hörd.
  • Behov av att vara älskad och att höra till: behov av mänsklig kontakt.
  • Behov av att bli vårdad, känna sig säker och trygg, snarare än handlingsförlamad och tillbakahållen.
  • Behov av sinnes stimulering: beröring, syn, hörsel, lukt, smak liksom sexuella uttryck.
  • Behov att minska smärta och obehag
Man som läser

En person med demens uttrycker sina behov på olika sätt, lite beroende på i vilken fas de är. Vi måste försöka förstå deras uttryck för att kunna uppfylla dessa behov. Då ökar personens livskvalitet genom att personen kan uppleva glädje och bli omgiven av skratt, kärlek, musik, aktivitet utifrån eget intresse och social kontakt.

Här ger jag några exempel på hur behoven kan uttryckas hos en person med demens i olika faser i sjukdomen.

Uttryck av grundläggandebehov fas 1

Personerna med demens uppvisar sina behov på olika sätt. En person som är i första fasen (begynnande fasen) pratar ofta om behovet på något sätt. Ett exempel är Kalle som bor ensam i sin lägenhet och har hjälp av hemtjänsten. Han pratade mycket om saknad efter sin fru. Han pratar om henne som att hon fortfarande lever. Han pratar också om behovet av att vara nyttig och produktiv med mig. Detta förstår jag genom det han säger om saknaden efter sitt hus, för då har man alltid något att göra. Han saknade också sitt arbete. Här ger jag exempel på hur jag använde validation med honom:

Han säger att han varit sjukskriven från jobbet en period.

  • Har du varit sjukskriven? frågade jag
  • Nja, jag är ju pensionär.
  • Du är pensionär? Hur är det?
  • Jag saknar jobbet.
  • Vad saknar du med ditt arbete?
  • Ja, egentligen är det väl inte arbetet, det är sammanhanget.
  • Det är sammanhanget du saknar? Vad saknar du mest med det?
  • Att man har något att göra, att man har en uppgift.
  • Upplever du att du inte har en uppgift?
  • Ja, även om jag gör saker, har det inte samma betydelse.
  • Du känner dig inte betydelsefull?
  • Nej, det gör jag inte.

Uttryck av grundläggandebehov fas 2

En person i andra fasen (mild demens) kan uppvisa behovet mer poetiskt. Ett exempel är Kalle som går fram och tillbaka i korridorer och talar om för alla vad de ska göra. Han uttrycker egentligen också sitt behov av att vara nyttig. Detta blir tydligare när vi vet att han var chef på en stor fabrik.

Karin berättade många gånger för mig om hur det var när hennes lillebror drunknade när han gått ner till sjön i ett obevakat ögonblick. Denna kvinna försöker att lösa ett gammalt trauma genom att prata om det om och om igen. Detta är ett exempel på det Naomi Feil kallar för ”de oavslutade uppgifterna i livets slutskede”.

Uttryck av grundläggandebehov fas 3

Stina är i tredje fasen (medelsvår demens) och har både dålig hörsel och syn. Hon har förlorat mycket av sin verbala kommunikationsförmåga och använder istället sitt kroppsspråk för att förmedla sig. När hon känner sig rädd och ensam, vaggar hon fram och tillbaka medan hon stryker med händerna i ansiktet. Hon uttrycker i själva verket sitt behov av att bli älskad.

Som Validationsarbetare är det viktigt att se att det finns ett behov bakom agerandet. Om Stina ser rädd ut säger jag det:

Stina du verkar rädd! Vill du berätta?

Om Stina inte vill/kan berätta kan jag fråga henne om hon vill att jag ska sitta hos henne en stund för att hon ska känna trygghet. Vår uppgift är att finnas där, visa empati och dela känslorna – i många fall räcker det.

Demensvänligt samhälle

Maria Hedman Holmblad

Varför skriver jag om Demensvänligt samhälle?

En av anledningarna till att jag startat Marias kunskapskälla är att jag upplever att personer i allmänhet har dålig kunskap om demens och hur det kan påverka personerna. Demenssjukdomar är en viktig folkhälsofråga. Livslängden ökar och den äldre befolkningen ökar och därmed förväntas antalet personer med demenssjukdom öka snabbt. Ett demensvänligt samhälle handlar i grund och botten om respekt för individens rätt och integritet. Det handlar om rätten att leva självständigt och rätten att fatta sina egna beslut även om man behöver stöd. På sätt och vis är vårt moderna samhälle med ny teknik, ständig förändring, blinkande lampor och upptrissat tempo, det allra sämsta tänkbara när man har demenssjukdom. Därför är det ännu viktigare att tänka på perspektivet och försöka hitta alternativa lösningar. Personlig service i butiken och i kollektivtrafiken kan för en person med demens vara skillnaden mellan att kunna leva självständigt eller behöva ha hjälp.  En stressfri kassa till exempel, där man får ta sig den tid man behöver, kan avgöra om man klarar av att betala sina varor eller inte.  Hur påverkar miljön på din arbetsplats personer som har funktionsnedsättningar av olika slag? Vilken kunskap har polis, brandkår, personal i butiker, på bibliotek osv om demens och vilka svårigheter de kan ha. I det här inlägget berättar jag om vad ett demensvänligt samhälle är och olika projekt som bedrivits för att bli ett mer demensvänligt samhälle.

Bakgrunden till arbetet med ett demensvänligt samhälle

Allt fler personer med demens bor kvar i det egna hemmet och det behövs kunskap om hur man kan utveckla hälsofrämjande strategier för att leva väl med demens i samhället. Att leva med en kognitiv nedsättning som kan variera från dag till dag och som förändras och försvåras med tiden är givetvis särskilt svårt. Att plötsligt i en situation som man gjort tusen gånger tidigare i sitt liv, inte minns vad eller hur man ska göra, måste vara skrämmande. Det kan säkert också kännas kränkande. När omgivningen blir otålig, irriterad, skäller och inte försöker förstå, då blir det hela ännu värre. När Myndigheten För Delaktighet startade arbetet med att öka kunskapen om att leva med demens började man med att intervjua personer som lever med demenssjukdom. De frågade vad de uppfattar som jobbiga situationer, kopplade till sjukdomen.  Högst på den listan kom vardagssaker som att handla och åka kollektivtrafik.

Demensförbundet – Demensvän

Antalet personer med demens är ca. 160 000. Det är högst troligt att alla människor på något sätt kommer i kontakt med en person som har demens i bekantskapskretsen, ute i samhället eller på sin arbetsplats. Att ha förmåga att inse när en person lider av demens och hur du bäst bemöter denne betyder oerhört mycket. En Demensvän tar till sig kunskap om demens och som medmänniska visar förståelse, är lugn och har lite extra tålamod. Det handlar egentligen bara om att sträcka ut en hand när en person verkar ha problem och att visa hänsyn. Läs mer: Vad är en demensvän?

Demensvänlig butik

Att handla är viktigt för att kunna klara sig själv. För personer med demens är det ofta förknippat med oro och stress. Det kan vara svårt att hitta varor och stressigt vid kassan när bankkoder och kontanter ska hanteras. Hur vet du att en person behöver hjälp? Du kan vara uppmärksam på beteenden som kan betyda att personen behöver extra hjälp:

  • Stannar upp och blir stillastående
  • Ser vilsen och osäker ut
  • Har svårt att uttrycka vad de vill eller behöver
  • Plockar på sig mycket av samma vara
  • Lämnar fram hela plånboken vid betalning
  • Går ut med obetalda varor

Enkla tips:

  • Det bör finns personal som är synlig i butiken
  • Om någon verkar osäker eller vilsen, Fråga ”Behöver du hjälp med något?”
  • En person med demens har ofta svårt att hitta trots instruktion – Följ gärna med och visa var varorna finns
  • Om du ger instruktioner, tänk på att de ska vara korta
  • Säg en sak i taget så att personen hinner ta till sig vad du säger
  • Tala tydligt, men kom ihåg att du talar med en vuxen

För att hjälpa butiker att bli bättre anpassade till personer med demenssjukdom har Myndigheten För Delaktighet och Svenskt Demenscentrum tagit fram information och ett kunskapsstöd: Svenskt demenscentrum – demensvänlig butik och Tillgänglig dagligvaruhandel för personer med demens

Bild på bibliotek
Det är inte lätt att hitta i ett bibliotek

Demensvänligt bibliotek

”Möten med litteratur – ett läsfrämjande projekt gentemot hemma boende personer med demens och deras anhöriga” är ett biblioteksprojekt som vill göra böcker mer tillgängliga för personer med demens. Syftet med projektet är att inspirera och stödja bibliotek att ytterligare öppna upp sina verksamheter och bidra till ett demensvänligt samhälle. 9 bibliotek arbetade under 2015 med att

  • öka sin förståelse och kunskap om demenssjukdomar
  • skapa lokala nätverk
  • testa och genomföra olika aktiviteter för och med målgruppen

Under hösten 2015 hölls det aktiviteter runt om i landet via de deltagande biblioteken. Till exempel föreläsningar om demens, arkivfilmsvisningar, musik- och berättarstund, berättarkafé och träffar om digital teknik, bokcirkel med mera. Projektet är ett samarbete mellan Regionbibliotek Stockholm, Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum. Mer om Möten med litteratur

Demensvänligt museum

Under vinjetten Möten med minnen erbjuder många museer i landet visningar, särskilt anpassade för personer med demens och deras anhöriga. Syftet med ”Möten med minnen” är att ge stimulans genom samtal och diskussioner kring museernas samlingar. Positiva upplevelser på ett museum bidrar också till att öka livskvaliteten hos personer med demens.

Den 28 januari 2013 invigde H.M. Drottningen ”Möten med minnen”, ett projekt där museer runt om i Sverige får hjälp att skapa specialanpassade program med interaktiva visningar för personer med demens och deras anhöriga. Samtidigt invigdes projektet på Göteborgs konstmuseum, Bohusläns museum, Dalarnas museum, Jamtli, Falkenbergs museum och Murberget Länsmuseet Västernorrland samt i Malmö Konsthall. I dagsläget medverkar 83 museum i ”Möten med minnen”.

Polis och ordningsvakt

Som polis och ordningsvakt möter du personer med demens i olika situationer, ofta utan att du vet om det. Vilka tecken kan tyda på demenssjukdom? Hur bör du bemöta en person som har dåligt minne och svårt att uttrycka sig på grund av sjukdom? Svenskt demenscentrum har en webbutbildning och en skrift som vänder sig till poliser och ordningsvakter. De syftar till att öka de båda yrkesgruppernas förståelse och kunskap för att kunna bemöta personer med demens på ett bättre sätt . Kunskapsstöd: Polis och ordningsvakter

Kontakta gärna mig om ni vill ha hjälp med utbildning i demenssjukdom och bemötande!

Går det att förebygga demenssjukdom?

Maria Hedman Holmblad

Förra veckan skrev jag om de olika demenssjukdomarna. Det är inte alltid klart varför vissa personer får demens medan andra inte får det. Vi vet att ju äldre man blir desto större risk är det att man utvecklar en demenssjukdom. Det finns också en genetisk faktor, har man någon i familjen som har demenssjukdom så finns det en ökad risk för demenssjukdom. Sedan finns det också mycket som tyder på att vår hälsa och livsstil kan påverka risken för att utveckla demenssjukdom. Det här blogginlägget handlar om dessa livsstilsfaktorer.

Forskning om förebyggande livsstilsfaktorer

Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrisk epidemiologi på Karolinska Institutet. Hon är en av världens ledande forskare inom ämnet demens kopplat till livsstil. Hon har varit med i Fingerstudien som är världens första stora multifaktoriella studie av livsstilsinterventioner. Finger står för Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disabilitysom och är en studie som bedrivits i Finland och Sverige. Där kunde de visa att hälsosam livsstil kan i viss mån förebygga minnesproblem.  Det är hoppfullt, eftersom det fortfarande bara finns mediciner som bromsar, inte botar. Trots att det tagits fram en mängd olika preparat, gjorts vaccinförsök med mera. Det man främst hoppas på är att med hjälp av olika skyddsfaktorer kunna fördröja insjuknandet, kanske med 5 år.

I Demenspodden berättar hon att man kan sammanfatta skyddsfaktorerna i 5 områden (5 fingrar):

  • Fysisk aktivitet – 3o min /dag kombinera styrketräning och kondition
  • Kost – medelhavsinspirerad kost
  • Mental aktivitet – hjärnan gillar nya utmaningar
  • Psykologiska och Sociala faktorer– var rädd om ditt sociala nätverk. Förebygg stress och sömnproblem.
  • Blodkärlsrelaterade åtgärder – allt som är bra för hjärtat är bra för hjärnan

Fysisk aktivitet

Rör på dig – 30 minuters fysisk aktivitet varje dag är positivt för hjärnan. Kombinera styrketräning med motion (du ska bli svettig och andfådd) minst tre gånger i veckan, och 30 minuter varje gång, gör att man har 50 procent mindre risk att drabbas av demens, och 60–70 % mindre risk att drabbas av alzheimer.

Kost

Försök hålla en normalvikt genom att äta en hälsosam kost. En medelhavsinspirerad kost som består av omättade fetter, fisk, grönsaker, bär och frukt löper betydligt lägre risk att drabbas av demens och alzheimer sjukdom. Ät mat som innehåller ­vitaminer, särskilt viktig är B12. Försök också få i dig mycket C, E och folsyra – som alla förebygger glömska.

Drick flera koppar kaffe varje dag – Kaffe är en stark ­anti­oxidant med mycket magnesium. Kaffe minskar alzheimer med 50 ­procent. Även te kan vara skyddande mot alzheimer.

Mental aktivitet

Att hålla hjärnan aktiv stärker dess kapacitet. Prova saker som du inte har gjort förut, då tvingas hjärnan anstränga sig extra mycket. Lös korsord eller sudoku, spela schack, gå en kvällskurs. Mental stimulans ökar aktiviteten i de delar av hjärnan som har betydelse för minnet.

Man säger att hög utbildning är en friskfaktor. Detta gäller personer som fortsätter att utvecklas i livet genom att lära sig nytt. Man håller i gång hjärnan och då byggs nya kontakter mellan hjärncellerna Många studier visar att de som har högre utbildning får sjukdomen senare.  Men om man får alzheimerförändringar i hjärnan kan man kompensera det under en längre tid när man har mer kontakter mellan nervcellerna.

Akta huvudet – slag mot huvudet kan skada hjärnan. Det finns rapporter om att de som får slag mot huvudet på olika sätt oftare får demenssjukdomar.

Psykologiska och Sociala faktorer

Var uppmärksam på depressionDepressioner ökar risken för demens senare i livet. Det finns ett starkt samband mellan att känna sig ensam och att utveckla demens. Depression kan också vara tecken på redan utvecklad demens.

Stressa ner – Det finns en tydlig koppling mellan stress och insjuknande i demens senare i livet. Men stress är komplext och vi är olika känsliga. Den som känner att den har kontroll över sin situation och att det den gör är meningsfullt är inte lika sårbar.

Sov gott – dålig nattsömn är en effekt av stress. Sömnen är viktig för hjärnan, och sömnstörningar är kopplat till Alzheimers.

Blodkärlsrelaterade åtgärder

Behandla Högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes. Om det inte behandlas kan personen få kärlförändringar som kan leda till skador på hjärnan, Det är viktigt att redan i 40–50-årsåldern ha koll på sina värden.

Undvik tobak – All forskning visar att rökning är farligt i vilken dos som helst. Rökningen försämrar hjärt- och kärlfunktion som är väldigt viktig för hjärnan.

Undvik alkohol – Det finns studier som visar att ett glas vin om dagen har en skyddande effekt mot Alzheimers, medan en stor ­alkoholkonsumtion har motsatt effekt. Högt alkoholintag skadar nervcellerna och kan öka risken att drabbas av alzheimer.

Gör aktiviteter som kombinerar flera områden

Gör aktiviteter som stimulerar fysiskt, mentalt, socialt och samtidigt är roligt., t.ex. dans eller lagsport. Trevliga aktiviteter som aktiverar kroppen och hjärnan skyddar mot demens.

Att göra livsstilsförändring

Miia säger att om man gör en sak varje dag som är bra för hjärnan, så har det stor betydelse. Om du känner att du behöver ändra något i din livsstil efter att ha läst detta, så tänk på att ge det tid. Rom byggdes inte på en dag. Hållbart hälsosamma matvanor eller andra livsstilsförändringar kommer inte av sig självt över en dag. Lägger du tid på att bygga en stabil grund till ditt hus kommer det stå emot vind och våg och likadant är det med en hälsosam livsstil. Det gör du genom att förändra en sak i taget. Fokusera på att få in det på rutin och när du lyckats med det så tar du nästa steg. Ett bra första steg är att analysera sin tillvaro med kritiska ögon: var ligger mina hinder och hur kommer jag runt dem?

Demenssjukdomar

Hjärnan

Tidigare i veckan skrev jag lite allmänt om vad demenssjukdom är för något och med lite statistik. Jag har också skrivit om ”Är det normalt att glömma”. Nu tänkte jag fortsätta att beskriva om de vanligaste demenssjukdomarna. Man kan skriva mycket om varje demenssjukdom. Syftet med det här inlägget är att du ska kunna se att det finns en viss skillnad på de olika typerna av demenssjukdom och att de yttrar sig på ganska olika sätt.

Det finns mer än 100 kända typer av demens. Man brukar tala om tre huvudgrupper:

Grupp 1: Primärdegenerativa sjukdomar

Orsakar demens genom att hjärnceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Typiskt för dessa sjukdomar är att de kommer smygande. Tillståndet försämras gradvis i takt med att hjärnskadan sprider sig.

Alzheimers sjukdom (hjäss- och tinningloberna skadas)

Alzheimers sjukdom är den vanligaste diagnosen följt av vaskulär demens. Abnorma strukturer som kallas ”plack” byggs upp i hjärnan. Placken stör nervcellernas arbete och hur de kommunicerar med varandra och orsakar också att nervcellerna dör till sist. Det finns också en brist på några viktiga signalsubstanser i hjärnan hos en person med Alzheimers sjukdom. Detta leder till att nervcellerna ”pratar dåligt” med varandra och signalerna inte reser runt i hjärnan så bra som de borde.

Tidigare förändringar

Alzheimers sjukdom börjar vanligtvis med att personens närminne påverkas. De kan glömma det man nyss gjort eller pratat om och de kan också få svårare att använda nya apparater. Personen kan också ha svårt att hitta och förlägga saker.

  • problem med språk, till exempel att hitta rätt ord, benämna saker
  • känna sig förvirrad eller ha svårt att följa med i samtal
  • problem med att se föremål i tre dimensioner
  • ha svårt med vardagliga aktiviteter – till exempel kan bli svårt att betala för varor i affären
  • blir mer tillbakadragna eller upplever humörsvängningar.

Frontallobsdemens

Vid frontallobsdemens förekommer förlust av nervceller och vitsubstansförändringar främst i frontalloben, men kan även förekomma i tinningloben Sjukdomen är till stor del ärftlig och brukar debutera förhållandevis tidigt i livet.  Medeldebutåldern ligger oftast mellan 50–60 år. Det finns tre olika typer av frontallobsdemens, Frontallobsdegeneration av icke – Alzheimertyp (vanligast), FTD med motorneuronsjukdom (50% av patienterna med ALS drabbas av kognitiv svikt). och primär progressiv afasi (De tidiga och dominerande symtomen är en progressiv förändring i språklig funktion, medan beteendesymtomen debuterar senare).

Frontallobsdegeneration av icke – Alzheimertyp är den vanligaste formen. Det är ofta en smygande sjukdomsutveckling vilket gör det svårt att uppfatta sjukdomsyttringarna och misstänka demenssjukdom. Minnet är välbevarat ganska länge och personen får oftast alla rätt vid ett MMSE test. Anhöriga kan märka att personligheten börjar förändras, språket utarmas och att omdömet brister. Den drabbade blir rastlös, självupptagen och känslomässigt avtrubbad. Personen får också någon typ av hämningslöshet vilket kan visa sig i plötsliga vredesutbrott, överkonsumtion av alkohol, sexuellt utåtagerande, börjar stjäla saker, förändrat matbeteende osv.  Tidigare har dessa sjukdomar ofta förväxlats med tidiga former av Alzheimers sjukdom. 

Lewy Body demens (skadan finns i hjärnans vita substans)

Lewy Body demens säger man är en underdiagnostiserad form av demens. Den har fått sitt namn från små klumpar av protein som utvecklas inne i nervcellen, kallad Lewy-kroppar, som stör hjärnans funktion. De minskar nivåerna av signalsubstanser och får nervceller att dö. Något som är viktigt att tänka på är att personer som får Lewy-Body demens är mycket känsliga för läkemedel. Olika typer av lugnande mediciner kan leda till alvarliga konsekvenser och t.o.m. att personen kan avlida.

Tidiga förändringar

I de tidiga stadierna av Lewy Body Demens har personen oftast välbevarat minne, men får perioder en enorm trötthet, ha svårt att planera framåt, resonera och lösa problem. Dessa symtom varierar vanligtvis mycket från en dag till dag (är fluktuerande). Oftast är inte minnet påverkat i början, utan minnesproblemen kommer senare.

  • svårt att bedöma avstånd
  • problem med att se föremål i tre dimensioner
  • se saker som inte riktigt finns där (synhallucinationer).
  • Störd sömn (ofta mardrömmar).
  • långsamma och stela rörelser
  • problem med balansen
  • skakning i armar och/eller ben.

Grupp 2 Vaskulära sjukdomar

Vaskulär demens är resultatet av problem med blodtillförseln till hjärnan – ordet ”vaskulär” avser blodkärl. Nervceller behöver syre och näringsämnen från blodet för att överleva. Utan tillräckligt med blod kommer dessa nervceller att dö.

Det finns flera typer av vaskulär demens. En orsakas av stroke (kallas strokerelaterad demens). En annan orsakas av dålig blodtillförsel till djupa delar av hjärnan (kallas subkortikal vaskulär demens eller vitsubstanssjuka). Stroke inträffar när en propp blockerar blodtillförseln till en del av hjärnan. Det kan bero på en stor propp eller flera mindre proppar.  Det kan även bero på hjärnblödning att ett blodkärl brister i hjärnan.

Vitsubstanssjuka – när det är dåligt blodflöde till de djupa delarna av hjärnan – beror ofta på att de små artärerna som försörjer hjärnan påverkas.

Generella symptom

  • Problem med minnet
  • Mental långsamhet – Hjärnan arbetar sakta; om någon t ex ställer en enkel, vardaglig fråga dröjer det länge innan den sjuke svarar.
  • Långsamma rörelser
  • Nedsatt förmåga att tolka känsel- och synintryck
  • Svårt att hitta ord – blir mer och mer tyst
  • Nedstämdhet – sk. Endogen depression, är direkt orsakad av hjärnskadan
  • Sämre omdöme, svårigheter att koncentrera sig och ibland aggressivitet
  • Balanssvårigheter
  • Gångrubbningar. Gången är ofta karaktäristisk, antingen trippande eller långsamt hasande.

Blanddemens

Vissa personer har mer än en typ av demens. Detta kallas blanddemens. Den vanligaste kombinationen är Alzheimers sjukdom med vaskulär demens. Den näst vanligaste är en kombination av Alzheimers sjukdom och Lewy Bode Demens. Om du har blanddemens, kommer du sannolikt att uppleva en kombination av symtom på de två typerna av demens.

Grupp 3. Sekundära sjukdomar

Sjukdomar och skador som kan men inte behöver leda till demens. Totalt handlar det om ett sjuttiotal sjukdomar och skador. Ex. på tillstånd som kan leda till demens om det inte upptäcks i tid: Brist på B-vitamin eller sköldkörtelhormon, könssjukdomar som syfilis och HIV, alkoholmissbruk, långvarig exponering för vissa lösningsmedel.

Om demens

Äldre kvinna i stol

Demens är en av de vanligaste sjukdomarna hos i Sverige, ändå vet många väldigt lite om demens. Jag har skrivit tidigare om demens, men i det här inlägget tänkte jag skriva lite djupare om vad demens är.  I dag lever 130 000 – 150 000 människor i Sverige med en demenssjukdom – 10 000 av dessa är under 65 år. Tillsammans med anhöriga berörs mer än 1 miljon människor. Man räknar med att cirka 25 000 personer insjuknar varje år. Enligt Socialstyrelsen kommer så många som 180 000 – 190 000 personer att vara drabbade av en demenssjukdom år 2030 och år 2050 kommer 250 000 ha en demenssjukdom. Samhällets kostnader för demenssjukdomar är större än för cancer och hjärtsjukdomar tillsammans. Det visar brittiska siffror som publiceras av Alzhmeimer`s Research Trust.

Nya tag inför hösten

Jag har inte skrivit så mycket på ett tag här på bloggen. Nu inför hösten räknar jag med att jag ska bli mer aktiv både här på hemsidan och på Facebook och Instagram. Jag hoppas att du som börjat följa min blogg vill fortsätta att följa mig.

Om demens

Demens är inte en naturlig del av åldrandet. Ordet ”demens” härstammar från latinets ”de mens” dvs utan själ och avser ett förvärvat och långvarigt kliniskt tillstånd som förvärras med tiden. Det primära villkoret för diagnosen är bevis för att både minnes- och tankeförmågan är nedsatt i sådan omfattning att det innebär en avsevärd försämring jämfört med tidigare kognitiv funktionsnivå. Den här nedsättningen måste ha varit under minst 6 månader.

All glömska är inte demens

Det är normalt att ibland låsa sig ute, glömma att betala en räkning eller glömma bort andra dagliga aktiviteter. Men personer som börjar utveckla demenssjukdom gör det alldeles för ofta och kan ibland utgöra en fara, t.ex. att man glömmer stänga av spisen. Sakta men säkert orsakar en demensutveckling små begränsningar som hindrar personen från att utföra de minsta och enklaste av dagliga uppgifter. Många gånger säger man att när glömskan blir handikappande i vardagen, så bör man undersöka vad det beror på. När man gör en minnesutredning gör man den för att utesluta andra orsaker till att man glömmer. Det kan t.ex. bero på fel på sköldkörteln, någon vitaminbrist, infektion eller något annat fysiskt fel. Läs tidigare blogginlägg Är det normalt att glömma?

Förändras över tid

Demens beskriver en grupp symtom som kan inkludera minnesförlust, svårigheter med tänkande, problemlösning eller språk, och ofta förändringar i humör, uppfattning eller beteende. Demens är progressiv, vilket innebär att symtomen blir värre med tiden. Hur snabbt det går variera mycket från person till person. Demens förkortar livslängden, även om vissa personer lever med det under många år. Demens påverkar personen och oavsett vilket skede personen är i så finns det sätt att underlätta vardagen.

Fysiska förändringar i hjärnan

Demens orsakas av fysiska förändringar i hjärnan som inträffar till följd av en sjukdom. När demens fortskrider förändras hjärnans struktur och kemi, vilket får nervceller att dö. När fler nervceller dör skadas hjärnan. Skador på olika delar av hjärnan har olika effekter. Till exempel kan skador på ett område i hjärnan påverka en persons närminne, medan skada på en annan del kan påverka deras förmåga att organisera saker. Om två personer har samma diagnos påverkas de ändå inte lika. Bara för att någon upplever en viss typ av symtom betyder det inte nödvändigtvis att en annan person kommer att utveckla samma symtom.

Varför får vissa personer demens?

Man vet ofta inte varför vissa personer får demens medan andra inte får det. Det beror på en kombination av ålder, gener, hälsa och livsstil. När det gäller förebyggande faktorer gällande livsstilen sammanfattar man dem oftast med fem punkter: Fysisk aktivitet, äta medelhavsinspirerad kost, mental aktivitet, social aktivitet och blodkärlsrelaterade åtgärder.

Det finns mer än 100 kända typer av demens. Under veckan tänkte jag skriva mer om de vanligaste demenssjukdomarna Alzheimers sjukdom, Frontallobsdemens, Lewy Body demens, Vaskulära sjukdomar, blanddemens och även Sekundära sjukdomar