Symtom vid demens
Jag är övertygad om att vi måste ha kunskap och en förståelse för vad som händer när en person får demens för att kunna utveckla vårt bemötande och den personcentrerade omvårdnaden. Det är anledningen till att jag försöker förmedla kring detta också. Det finns många sätt att beskriva hur de kognitiva nedsättningarna påverkar personen som får det. När jag föreläser brukar jag prata om fysiska och sociala förluster. Jag fick inspiration till att skriva om detta på ett annat sätt när jag såg en bild på nätet. Där utgick man från att en person som har Alzheimers får 5 symtom som börjar på A. De symtomen är Afasi. Anomi, Apraxi, Agnosi och Amnesi. Jag kommer skriva om de här symtomen i 3 delar. I del 1 skrev jag om Afasi och Anomi. I del 2 skrev jag om Apraxi. Nu i del 3 kommer jag att berätta om vad Agnosi och Amnesi är.
Agnosi
Vid Agnosi har personen problem att tolka sinnesintryck och förmågan att känna igen föremål, personer, ljud, former och lukter är nedsatt. Det specifika sinnet som är inblandat är oskadat och det beror isig inte på minnesförlusten, utan hjärnskadan man får vid demenssjukdom. Personen som har agnosi kan ha svårt att känna igen det hon ser, trots att ögat i sig fungerar som vanligt. Maten kan smaka annorlunda. Drabbas hörseln innebär det att personen får svårt att tolka var ljud kommer ifrån eller förstå det som sägs.
Agnosi är komplext och det finns olika typer. Jag har valt att beskriva symtomet i allmänna termer och hur det vanligtvis uppträder för en person med Alzheimers sjukdom. Vid agnosi får personen som sagt svårt att tolka information från de fem sinnena, så lukt, hörsel, känsel, smak, syn kan påverkas. Detta kan vara en orsak till att personer med demens går ner i vikt. Personen känner inte längre igen olika föremål, t ex tallrik, glas och får svårt att identifiera olika lukter, smaker och temperaturer. Det här kan också orsaka att personen äter olämpliga saker, kanske blomjord. Det kan också påverka andra sinnen, till exempel kan en skramlande vagn upplevas som något otäckt. Det kan också vara så att personen inte tolkar en full urinblåsa som att det är dags att gå på toaletten.
Tolka synintryck
Personen känner inte igen ansikten och ”ser inte” trots att ögat fungerar normalt. Det kan handla om att personens syn påverkas. Det är inte personens syn egentligen, utan snarare hur hjärnan tolkar synintrycken. Därför kan personen t.ex. sätta sig bredvid en stol, eller tro att det blir ett hål i golvet om det är en mörkare yta i mattan. Agnosin kan också påverka förmågan att känna igen ansikten. Personen kan felaktigt tro att ett barnbarn är dottern eller kanske inte känner igen personen alls. Detta beror på att hjärnan inte längre kan koppla samman synintrycket med minnet och att känna igen ansiktet. Detta är ett tillstånd som gör livet svårt för personen med demens och även för omgivningen som kanske inte förstår varför detta sker. Andra exempel som kan ske är att personen tror att mönster på tallriken är något som ska ätas. Personen tror att en flaska färgad rengöringsmedel är en flaska juice.
Många personer med demens har ingen insikt
Att ha en oförmåga att inse sin oförmåga kallas anosognosi och är en form av agnosi. Personen med kognitiv nedsättning verkar helt omedveten om försämringen av sin funktionsförmåga, trots att den är uppenbar för omgivningen. Personens ”jag” sett som medvetenheten av oss själva skjuts åt sidan och kan inte integrera informationen om skadan som en del av oss. Det är inte alla personer som har den här bristen, men det är vanligt. Den här bristen på insikt gör det svårt för anhöriga att få hjälpa till och det kan bli en säkerhetsrisk, eftersom personen kan göra saker som kan bli farliga.
Strategier för att stödja en person med agnosi
- Anpassa miljön på liknande sätt som vid apraxi, tex genom att räcka fram rakapparaten när en man ska raka sig. Kanske starta rörelsen.
- Lägg fram de bestick som ska användas och inte för många saker samtidigt.
- Lås in saker som kan bli farliga, som t.ex. rengöringsmedel, diskmedel och tvättmedel och andra kemikalier eller sprayer
- Presentera dig med namn när du kommer på besök, om personen har svårt att identifiera ansikten – även om du är sonen som besöker din pappa varje dag. Fråga aldrig: ”Vet du vem jag är?” Eller ”Känner di igen mig”?” Detta kan orsaka oro eller irritation. Du kan visa kort på dig själv när du var barn, eftersom personen kanske kommer ihåg det och sedan kan placera dig lättare.
- Var medveten om att personen verkligen inte är medveten om sina egna brister och kan göra saker som blir väldigt fel och att personen inte kommer erkänna att det blev fel. De har oftast en förklaring till att det blir fel som inte beror på dem.
Amnesi
Amnesi är en medicinsk term som innebär en sjuklig oförmåga att komma ihåg eller att skapa minnen. Det finns flera typer av amnesi, varav en är det som uppstår vid demens. Amnesi kan orsakas av en skada på hjärnan som antingen orsakas av, eller förekommer efter t.ex. hjärntumör, cancerbehandling, hjärnskakning otillräcklig syretillförsel till hjärnan på grund av t.ex. hjärtstopp, allvarlig infektion i eller omkring hjärnan. Vid demens får personen med amnesi problem med att komma ihåg ny och gammal information, det påverkar alltså både när- och långtidsminnet. Detta gör också att personens förmåga att lära sig nya saker påverkas. I Sverige används nog inte benämningen amnesi vid demens så ofta, men det kan ändå vara bra att känna till.
Amnesi vid demens
Minnesförlust vid Alzheimers sjukdom och annan demens är inte ett normalt åldrande. Detta har jag skrivit om här. Problem med att lära sig nya saker och att ha ett dåligt närminne kan vara några av de första tecknen på en begynnande demensutveckling. Många gånger missas detta av familjen, för man tror att det är normalt att glömma när man är äldre.
Långtidsminnet påverkas senare i demensutvecklingen, på grund av att fler delar av hjärnan påverkas. Oftast börjar det med att man blandar ihop minnen. Detta förklarar varför en person med demens kan ha glömt bort anhörigas besök en stund efter att de har gått, men kan minnas situationer från barndomen tydligt.
Strategier för att stödja en person med försämrat korttidsminne
- Tänk på hur du pratar med personen. Påminn inte hela tiden om att det har ni nyss pratat om, det kommer du inte ihåg eller ta över. Försök att hitta strategier så att personen kan vara så självständig som möjligt.
- I ett tidigt skede av demens försöker personen att klara av sin vardag själv bland annat genom att försöka dölja det för anhöriga. Personen erkänner sällan att minnet blivit sämre.
- Tekniska hjälpmedel blir vanligare och vanligare, men de ska in tidigt om personen ska lära sig att använda dem. När personen fått svårare att lära sig nytt fungerar oftast inte tekniska hjälpmedel enligt min erfarenhet.
- En tydlig kalender där ni skriver in inplanerade saker. Oftast hittar personen strategier för att hålla koll på dag och datum. Det står på text tv:n, dagstidningen, datorn osv.
- Ha nycklar, plånbok och andra viktiga saker på en bestämd plats.
- Om personen är van att använda mobiltelefon, kan man lägga in olika larm och påminnelser i den.
Strategier för att stödja en person med försämrat långtidsminne
Ja, här kan man skriva hur mycket som helst. I andra blogginlägg så kan du läsa mycket om detta. Jag vill ändå ge
- Följ personen i det hon pratar om. Om hon pratar om mamma, så försök att utveckla samtalet om hur mamman var och vilka minnen personen har om sin mamma. Samma sak om hon pratar om sitt arbete eller andra saker. Du kan använda kort, andra minnessaker eller musik som trigger för minnet. Det är det som reminiscensmetoden går ut på. Du kan lära dig några nya saker och sånt som du inte kände till sedan tidigare genom att ta dig tid att lyssna på personen.
- Använd dig av procedurminnet som är kvar länge. Det handlar om saker som man gjort länge och rörelsen kommer naturligt. Att gå är en sådan sak, men det kan också vara att rulla kak- och bulldeg, borsta sina tänder osv.
Jag hoppas att den här serien med ”De 5 symtomen vid demens som börjar på A” ska ge dig en förståelse för vilka svårigheter en person med demens kan få och ge dig idéer om vad du kan tänka på i dina möten med personen. Jag hoppas också att jag förmedlat att det är viktigt att se det friska i varje person och hur du kan stödja det.
Läs gärna mer här: